Att vårda det sällsynta

0
184
Europas karta som jungfrulig från 1582. Bild: Public domain

Det väl beprövade är ännu möjligt. Tankar, idéer och praktiker som är traditionella, det vill säga väl beprövade, värda att vårda och föra vidare. Att de ännu är möjliga innebär att dessa tankar, idéer och praktiker har varit och är av godo och har gynnat oss. Att det ännu är möjligt pekar också på ett hopp. Samtidigt finns en gräns för när det inte längre är möjligt.

Det har börjat blåsa ”traditionalistiska” och ”konservativa” vindar; fler och fler säger sig värdera traditioner och klassiska, konservativa ideal. Men för att den vinden skall bli förlig, det vill säga vara gynnsam och leda till ett mer hållbart samhälle (för det är vad saken handlar om), måste den kristna tron och kyrkan som bär den inte (under några som helst omständigheter) glömmas bort.

Det hela är mycket enkelt. Vi säger att vi är en kristen kultur. Men vad är det som bär den? Det är (så klart) troende, praktiserande kristna människor. Annars blir det bara fagra ord om ett skal; en yta. Nostalgi. För att kunna upprätthålla en kristen kultur måste vi ha en levande kyrka. En levande tro.

Den samiska kulturen som vi värnar och vårdar; vad händer med den om det inte finns livs levande samer som för vidare språk, sedvänjor, kultur och traditioner? Man vill bevara detta för att det språket och dess sedvänjor, kultur och traditioner skall leva vidare och prägla också en framtid. Detta har nog väldigt få problem med att förstå. Det samma gäller den kristna kulturen. Det kristna livet. Det hela är mycket enkelt.

Douglas Murray, författaren till boken The strange death of Europe, sade i en föreläsning i Oslo häromåret, att ”det vi har i Europa är något högst ovanligt sett i ett globalt perspektiv. Låt oss vara rädda om och vårda det. i tacksamhet.”

Om vi i Sverige och övriga Europa vill att den kultur vars frukter vi idag njuter skall prägla också en framtid, då måste vi vidta mått och steg. Det är ännu möjligt. Men det finns en bortre gräns då det inte längre är det. Och det är inte våra politiker som måste göra det utan du och jag. Så enkelt är det. Minns att det väl beprövade ännu är möjligt.

Föregående artikelDagen jag blev nationalist
Nästa artikelAtt älska sina egna är inte att hata andra
I grund och botten yrkesofficer. Har sedan studerat teologi och filosofi vid Lunds universitet. Prästvigd. Även arbetat i skolans värld och inom folkbildningen som rektor och lärare. Senast som lärare i filosofi, etik och ledarskap. Författare och frilansskribent. Har skrivit fyra böcker och är publicerad som krönikör i tidskrifter och antologier med lyrik. Friluftsmänniska. Brinner för yttrandefrihetsfrågor och är alltjämt krigare. Kontakt: [email protected]

LÄMNA ETT SVAR

Fyll i din kommentar!
Fyll i ditt namn här