Inrikes. Antalet områden med stort utanförskap har ökat i Sverige och de ekonomiska skillnaderna mot övriga landet har blivit större, enligt en ny rapport från Boverket. Med en ny analysmodell identifieras 167 utanförskapsområden under perioden 2022–2024, jämfört med 151 två år tidigare. Av dessa bedöms 66 ha en särskilt omfattande problematik och tillsammans omfattar områdena omkring 660 000 invånare.
Rapporten visar att utanförskapet är geografiskt koncentrerat och stabilt över tid. Nästan hälften av områdena finns i Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö. I genomsnitt har 77 procent av invånarna i utanförskapsområden utländsk bakgrund, en andel som stiger till 82 procent i de mest utsatta områdena.
Samtidigt redovisar Boverket vissa förbättringar. Andelen personer som inte är självförsörjande har minskat sedan 2013 och arbetsmarknadsanknytningen har stärkts. Däremot har inkomstskillnaderna mot övriga landet fortsatt att öka. Rapporten pekar också på stora skillnader i levnadsvillkor. Omkring hälften av barnen i utanförskapsområden lever i hushåll med låg ekonomisk standard och trångboddheten har ökat, medan den varit i stort sett oförändrad i övriga landet.
Även skolresultaten visar en blandad utveckling. Meritvärdena i grundskolan har förbättrats något över tid och skillnaderna mot övriga landet har minskat något, men andra indikatorer pekar på en svag försämring. Samtidigt har valdeltagandet sjunkit kraftigt. I utanförskapsområden minskade deltagandet i riksdagsvalet från omkring 74 procent 2018 till 65 procent 2022, vilket innebär att avståndet till övriga landet har ökat.
Boverket bedömer att utanförskapet i huvudsak är fortsatt geografiskt koncentrerat och långvarigt. Myndigheten framhåller att utvecklingen kräver långsiktiga och samordnade insatser inom bland annat arbetsmarknad, utbildning, bostadsförsörjning, socialt stöd och demokratiarbete.