onsdag, september 15, 2021
HemKulturBronsålderssinnelaget

Bronsålderssinnelaget

If you wonder how mankind fell from the high times of the Renaissance and the age of exploration to our times of mediocrity and repression… I can only tell you this, that our age is the norm in history. It takes great efforts and much good luck to be able to surpass the dirty ape and rat inside us all.

Jag läser böcker med samma frenesi som en narkoman ger sig i kast med den ihoprullade hundralappen och så som tusen rus smälter ihop till ett i minnet så är det även med böckerna jag läser. De flesta böckerna lämnar inte något större intryck efter sig och som bäst får jag en vag aha-upplevelse. Ibland kommer jag emellertid över en bok som verkligen fastnar, som jag går och grunnar på konstant under läsperioden och som sedan maler vidare i mina tankar under lång tid efteråt.

Chimp in state of nature never jerks off, but in captivity he does, wat does this mean? In state of nature he’s too busy, to put plainly. He is concerned with mastering space: solving problem of life in and under trees, mastering what tools he can, mastering social relations in the jockeying for power and status. Deprived of this drive to development and self-increase he devolves to pointless masturbation, in captivity, where he senses he is in owned space and therefore the futility of all his efforts and all his actions.

Bronze Age Mindset av Bronze Age Pervert (BAP) är en sådan bok. Läsupplevelsen är snudd på unik med alla sina egenheter. Att sjunka ner i texten liknar mer att njuta av ett magnifikt musikstycke än att läsa en torr samtidsanalys. Det är själva läsupplevelsen och de känslor den frammanar som är det centrala och just därför är det en svår bok att diskutera. Antingen hamnar du i bronsålderssinnelaget eller ej.

Youth and beauty are universally hated in almost all human societies in history. These societies are run by decrepit, sclerotic old men. Sometimes they use image of fat woman “Earth Mother” to beat the young men over the head with and make them submit. Other times they promote ugliness in all ways: ugliness and perversity in custom, scarification, circumcision, self-mutilation.

Förväntar du dig logiska och strikta resonemang, prydliga referenser eller ens korrekt grammatik så finns det andra böcker för dig. I Bronze Age Mindset så kan du på en sidan läsa insiktsfulla rader om varför buddismen fokuserar på verklighetsflykt eller vad som är homosexualitetens underliggande orsaker för att på nästa stöta på de mest absurda tankarna om geografiska och historiska lögner.

No, the promotion of ugliness is nearly universal and the love of beauty is so rare: among the great civilizations, only the ancient Greeks, the French, the Japanese, and somewhat the Italians are true lovers of beauty and refinement, and have based their existence exclusively on the promotion of beauty.

Men när du sitter där och läser att Mexico City och Bangkok egentligen är samma stad och att piloter är involverad i en stor konspiration för att dölja det så upptäcker du att du inte stör dig över galenskapen. Du berörs inte heller längre av att BAP på sin fejkade slaviskengelska tappar bort hälften av artiklarna, istället har du vaggats in i ett tillstånd där du är mottaglig för den törst efter ungdomlig skönhet och energi som BAP hyllar över allt annat.

In Archaic Greece, in Renaissance Italy and in the vast expanse of the heroic Old Stone Age, at the middle of the Bronze Age of high chariotry, lived men of power and magnificence in great numbers. We are in every way their inferiors.

Boken är en lång hyllning till den präktiga dådkraft som sorglösa unga män ibland uppvisat då civilisation nått sina höjder. BAP bryr sig föga om ansvarsfulla kungar, kärleksfulla mödrar, flitiga bönder, kuvade slavar eller andra arketyper. Det är äventyraren, spjuvern och konkvistadoren som står i centrum. Unga karlar som bildar mannaförbund och kuvar världen. Alkibiades, Hippokleides, Almeida, Cortes, Bob Denard, Alexander. Män som inte drivs av behovet att bilda en familj eller sköta sin trädgård utan som endast vill bli gudar eller dö unga och vackra.

There can be no compromise between those who live under the pressure of need and of material increase, who are the walking shadows of the dead, and on the other side, those who are carefree, joyous, pleasure-loving and worship beauty. One seeks the preservation and expansion of mere life, the other seeks the exaltation of life.

BAP ser historien och civilisationen som ett långt mörker där gamla reumatiska gubbar tillsammans med de okuvliga svärmödrarna gör allt för att hålla de unga männen i schakt. Då och då så bryter de sig dock loss och vi får Grekland, renässansen, Rom eller upptäcktsresornas epok som resultat. Inte för att dessa män försöker skapa en gott samhälle utan för att det blir en sidoeffekt av deras strävan efter omöjliga ideal. Normen är misär, storslagenhet är undantaget. Vi bör alltså inte fråga varför västerlandet är på väg ner, vi måsta fråga hur vi någonsin kunde ta oss upp.

Actually in history when you look at life of true nomads who are always on the move and in open space, they never engage in the kind of depressive introspection and questioning of life that you only see in settled and civilized peoples.

För BAP är moderniteten ett kvävande fängelse där potentiellt storslagna intellekt i sin desperation av samtidens falskhet istället blir homosexuella, där våra ledare är sorgliga figurer som inte ens kan vara grandiosa i sin dekadens på det sätt de romerska kejsarna var och där den enda spillra av friheten som går att finna är i den undre världen bland knarklangarna, de prostituerade, transorna och spionerna som rör sig i de skumma nattklubbarna. Det är där modernitetens unga män kan vässa sina klor och få en smak av att leva otämjda.

Still, it’s better than nothing because in the moment all of that’s still far away… on a late summer night when you are asked by corrupt lawyer to spy on Lebanese strip club owner and you’re out in courtyard with 20-year-old prostie, she put cocaine on your tongue and you feel the ocean air at night fill you with the longing of the great sea…. you might almost forget suffocating air of gravity outside, and feel for a few minutes like animal before moment of hunt.

Ingen personlighetstyp får mer stryk än nörden. BAP visar bara förakt för nördar som Zuckerberg och Gates som blott hade varit slavar under antikens härskare men som idag härskar och ohämmat kan släppa lös all sitt uppdämda ressentiment över världen.

The nerd can be described as a person of inelegant and pedantic intelligence, often middling intelligence, who takes excessive pride in the intellect, even in the memorization of facts, the design of clumsy concepts to which reality is then expected to fit like to bed of Procrustes…

Och om nörden är modernitetens gissel så är krigaren dess motsats. Inte nödvändigtvis soldaten som främst drivs av plikt utan krigaren som inte kan leva utan striden.

Here we have life at its peak. You know about their great art, science, and literature, or think you do. But these were men of conquest, exploration and adventure first. Aeschylus had on his tombstone engraved that he fought at Marathon, not that he wrote his plays. The free man is a warrior, and only a man of war is a real man.

Om man vurmar för tradition så får man en örfil av BAP. Han blickar tillbaka till bronsåldersmännen, till konkvistadorerna och till piraterna inte för att de är en del av ett tidigare traditionellt leverne utan för att de transcenderade sina traditioner. Tradition har enligt honom allt som oftast inneburit haggornas kontroll över de packade och stinkande lerhyddorna där människor sover med djur och beter sig som djur. Civilisationen har blomstrat när män som Lysander inte hämmas av tradition utan av egen dådkraft förändrar spelplanen.

I can imagine few fates worse than if we decided to “live closer to our means,” to retrench and stop technological progress and innovation, to scale back to “small, integral communities,” to bring back “traditional forms” in our circumstance…. You will get small communities run by the gynocracy, to suppress true manhood and youth, but this time with the benefit of whatever modern technology is already around. They will do so in the name of “traditional virtue.”

Så vad är det som maler i mina tankar efter att jag läst denna bok, vad har drivit mig till att köpa den både som ebok, ljudbok och i fysisk upplaga, vad gör det till en av få böcker som jag läser om och om igen? Det är för att BAP hyllar det som är min motsats. Jag är en nörd och en person som på äkta svensk manér maniskt undviker att bryta reglerna eller ta för mig av vad världen har att erbjuda. Jag är förvisso inte en tanig vekling och jag förstår till fullo strävan efter den estetiska kroppen men kriget, våldet eller tävlingens tjusning har aldrig riktigt fångat mig. Jag vill inte dö ung och vacker utan lämnar gärna efter mig ett gammalt och uttorkat lik efter att jag klamrat mig fast till min hundraårsdag. Trots det så ger boken mig med en känsla av vitalitet, jag får en flyktig inblick i den sorglösa krigarens sinnelag och törstar efter mer. Den skapar en nödvändig motvikt till min naturliga läggning och till min dragning till traditioner och blir därmed en balanserande kraft. En kritik av jante och traditionsbundenhet utan att för den delen vara progressiv eller vänster.

But even in cases where there is great external threat from vigorous tribes, such societies, ruled by women, the old, and the imbeciles, are willing to rather accept subjection to the alien than to allow freedom and flourishing for their young men. They are right in this calculation too: subjection to an alien force rarely means extermination at its hands, whereas allowing their own youths freedom and power would end their way of life for good.

Jag håller inte med om all BAP skriver, ingen frisk människa kan göra det och det är överhuvudtaget inte meningen. Poängen är att fyllas av en vilja att greppa tag världen och skrida till handling, att göra vad som helst som underminerar den nihilistiska och framförallt slätstrukna och gråa tyranni vi lever under. BAP kan acceptera tyranner, så länge de inte är tråkiga, hellre en Nero eller Caligula än en Van Rompuy. En galen megaloman som stoltserar med sin dekadens är åtminstone storslagen jämfört med vår tids pedantiska byråkrathärskare som i smyg får utlopp för sina småaktiga perversioner i närmsta glory hole bås.

The coming age of barbarism will not be owned, as so many of you urban cucks fear, by the gangbangers and the unwashed hordes of the teeming cesspools of the world, but by clean-cut middle-class and working-class vets, men of military experience, who know something about how to shoot and how to organize.

BAP ger inte många konkreta och handfasta råd för hur vi ska bekämpa pedanterna. De yngre männen i tjugoårsåldern borde kanske göra som han säger och infiltrera försvarsmakten, underrättelsetjänsterna eller den kriminella undre världen och skaffa den sortens kompetens som alla män genom alla tider behövt. För oss andra gäller att hitta något annat sätt att vässa klorna och sluta bidra till clownvärlden, först och främst kanske vi bör finna vår inre Hippokleides.

Hippocleides was becoming the favorite of the father, for all his great qualities, his illustrious lineage, his looks and his charm in conversation. At the last party, however, Hippocleides got drunk and decided to start dancing on the table. Then he started to dance upside down, on his arms, moving his legs around! Well, you know that men then didn’t wear the ridiculous constraining clothmo clothes we wear today, such as pants, so the father was offended at the show. He said, “Hippocleides you have just danced yourself out of a marriage” …but the answer was “Hippocleides doesn’t care.”

 

Johan Simu
Fysiker och bokmal i evig jakt på ledtrådarna som kan förklara modernitetens abnorma galenskap.
Från skribenten

LÄMNA ETT SVAR

Fyll i din kommentar!
Fyll i ditt namn här