Inrikes. Den kriminella ekonomin i Sverige omsätter årligen minst 352 miljarder kronor, vilket är betydligt mer än tidigare uppskattningar. Det framgår av en ny rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO). Av den totala omsättningen beräknas brottsvinsterna uppgå till omkring 185 miljarder kronor. Detta skriver Polisen i ett pressmeddelande.
Tidigare beräkningar har uppskattat brottsvinsterna till 100–150 miljarder kronor per år. Den nya rapporten bygger på en bredare metod där ett stort antal uppgifter och delskattningar sammanförts i en gemensam analys. Till skillnad från tidigare sektorbaserade uppskattningar tydliggörs nu också skillnaden mellan omsättning och faktiska brottsvinster. Rapporten tar dock inte ställning till om den kriminella ekonomin vuxit över tid.
Rikspolischef Petra Lundh beskriver den kriminella ekonomin som ett av Sveriges största samhällsproblem. Hon pekar särskilt på hur brottsligheten integreras i den legala ekonomin genom företag som används som brottsverktyg. Enligt rapporten domineras den kriminella ekonomin inte av traditionella brottsmarknader som narkotika och stölder, utan av svartarbete, skattefel och förfalskningar av varor och livsmedel.
Polismyndigheten har under senare år förstärkt arbetet mot den kriminella ekonomin genom nya driftscenter, ett finansiellt underrättelsecenter tillsammans med andra myndigheter och banker samt planerade organisatoriska förändringar. Under 2026 ska en särskild enhet för kriminell ekonomi inrättas vid Nationella operativa avdelningen.
Parallellt sker en bredare mobilisering i samhället. Inom ramen för partnerskapet Sverige mot organiserad brottslighet (SMOB) startas nu ett Samhällsråd mot organiserad brottslighet. Rådet ska samla myndigheter, näringsliv, arbetsmarknadens parter och forskning i ett strategiskt forum för att stärka arbetet mot den kriminella ekonomin och dess samhällseffekter.