Politik. EU-kommissionen har antagit förslaget En kulturkompass för Europa, som lägger grunden för en samlad strategisk EU-ram för kulturpolitik. Förslaget innebär att kulturpolitiska mål och principer i ökad utsträckning ska integreras i EU:s samlade politikområden, program och initiativ, vilket markerar ett fortsatt skifte där kulturpolitik flyttas från nationella parlament till EU-nivå.
Kulturkompassen svarar på en uppmaning från ministerrådet och syftar till att ge politisk vägledning inför EU:s långtidsbudget 2028–2034. Kommissionen pekar ut fyra övergripande riktningar, bland annat att stärka konstnärlig frihet, förbättra konstnärers arbetsvillkor och använda kultur som verktyg för konkurrenskraft, sammanhållning och internationella relationer. I praktiken innebär detta att EU-institutionerna tar ett tydligare grepp om frågor som tidigare i huvudsak hanterats nationellt.
Ett centralt inslag är förslaget om ett institutionsgemensamt uttalande, ”Europa för kultur – kultur för Europa”, som ska samla Europaparlamentet, rådet och kommissionen bakom gemensamma kulturpolitiska principer. Dessa omfattar bland annat konstnärlig frihet, kulturell och språklig mångfald, artificiell intelligens och kulturarv. Därutöver aviseras återkommande EU-omfattande lägesrapporter om kulturen, strukturerad dialog med kultursektorn och en gemensam nod för kulturdata.
Den svenska regeringen välkomnar förslaget och bedömer att inriktningen ligger i linje med svensk kulturpolitik, särskilt betoningen av kulturens egenvärde och konstnärlig frihet. Samtidigt framhåller regeringen vikten av att respektera EU:s befogenhetsfördelning och att ingen harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning ska ske. Regeringen avser att bevaka att initiativen genomförs inom befintliga budgetramar.
Sammantaget innebär kulturkompassen att EU tar ett mer samlat grepp om kulturpolitiken. Även om formell lagstiftningsmakt fortsatt ligger hos medlemsstaterna, kommer strategiska prioriteringar, finansiering och normbildning i ökande grad formas på EU-nivå snarare än i nationella parlament som Sveriges riksdag.