Försvar. Det finns nästan inga vetenskapliga belägg för att värnplikt gör människor till bättre samhällsmedborgare. Det konstaterar FOI-forskaren Peter Bäckström efter att på Försvarsmaktens uppdrag ha gått igenom nordisk forskning om värnpliktens långsiktiga effekter på sociala attityder och beteenden.
Studierna har bland annat undersökt valdeltagande, bloddonation, kriminalitet, narkotikamissbruk samt människors vilja att hjälpa andra och bidra till samhället. Enligt Bäckström finns vissa indikationer på att värnplikt kan minska risken för senare narkotikamissbruk. I övrigt visar forskningen inte att personer som gjort värnplikt blir vare sig bättre eller sämre samhällsmedborgare än andra.
Resultaten går därmed emot den utbredda föreställningen om militärtjänsten som en miljö där ungdomar mognar, lär sig ansvar och möter människor från andra samhällsgrupper.
– Det militära har traditionellt setts som en mognadsprocess, en miljö och erfarenhet som formar unga till goda samhällsmedborgare. Därför är det intressant att se att det knappt finns några vetenskapliga belägg för att en värnpliktsutbildning har några sådana effekter, säger Bäckström.
Han anser därför att värnplikten i första hand ska dimensioneras efter krigsorganisationens behov av soldater och sjömän. Att kalla in fler ungdomar i syfte att uppnå bredare sociala effekter riskerar enligt honom att medföra stora samhällsekonomiska kostnader samtidigt som effektivare åtgärder mot sociala problem hamnar i skymundan.
Forskningsunderlaget har samtidigt begränsningar. Studierna gäller huvudsakligen nordiska män födda på 1960-, 70- och 80-talen, medan mycket få kvinnor ingår. Det saknas därför kunskap om hur dagens könsneutrala värnplikt påverkar exempelvis synen på könsroller och jämställdhet.
Även dagens samhälle och försvar skiljer sig från den period som studierna undersöker. Värnplikten har blivit mer selektiv, kraven på militär personal har höjts och många befattningar med lägre krav har försvunnit. Dagens värnpliktiga utgör enligt Bäckström också en mer socialt homogen grupp.
En äldre studie visade en ökad risk för kriminalitet bland vissa som gjort värnplikt, men den effekten drevs nästan helt av personer som redan tidigare hade dömts för brott. Bäckström bedömer att resultatet knappast är överförbart till dagens system, där brottsbelastade ungdomar i praktiken normalt inte tas ut till värnplikt.
Källa: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)