måndag, oktober 18, 2021
HemPolitikHandgripligheter och lagarna

Handgripligheter och lagarna

Med anledning av dagens situation med otrygghet i samhället, den ökande förekomsten av ungdomsrån och annan våldsbrottslighet kan det vara på sin plats att, överlag, fundera på sitt eget skydd. Såväl praktiskt som juridiskt. Vad har du och jag för rättigheter när det kommer till självförsvar och att skydda liv och egendom?

Jag har tidigare i mitt yrkesliv bland annat verkat som instruktör i skyddsvaktstjänst. Mycket i en skyddsvakts tjänsteutövning handlar om att vara väl förtrogen med juridik och vilka lagrum man stöder sitt handlande i. Men också – självklart – handgripligheter samt, vid behov, användande av våld. Avseende det juridiska bottnar stor del i lagrum som gäller även för vanliga, civila människor exempelvis nödrätt, nödvärnsrätt och envarsgripande.

Innan jag närmare beskriver dessa begrepp vill jag poängtera att detta inte är en fullödig juridisk text och att varje handling sker på vars och ens eget ansvar. Jag är för civilkurage. Samtidigt syftar inte denna text till uppvigling eller uppmaning att ge sig in i potentiellt farliga situationer.

Rätten att avvärja fara

Nödrätten, det vill säga rätten att överträda lagen för att rädda liv och egendom. Ett klassiskt exempel brukar vara att ta sig in i en annan persons bil en het sommardag för att rädda en hund. Det är annars inte lagligt att slå sönder en bilruta men under rådande omständigheter kan handlingen vara försvarlig och inte leda till straffansvar. Observera att handlingen kan vara försvarlig. Det finns ingen automatik i det.

Nödrätt är ett straffrättsligt begrepp som innefattar rätten att i en nödsituation begå annars olovliga handlingar för att avvärja en fara, till exempel bryta sig in för att rädda liv eller egendom vid brand. Dock krävs att den fara som avvärjs kan leda till betydligt större skada än den som uppstår genom handlingen.

Rätten att försvara sig själv

Nödvärnsrätten (nödvärn) är liksom nödrätten en ansvarsfrihetsgrund. Det innebär att en person som utsätts för brott har rätt att använda proportionerligt våld för att skydda sig själv och sin egendom. Man får enligt svensk lag inte åberopa nödvärn i förebyggande syfte. Används mer våld i pågående situation än vad som krävs för att avvärja faran kan man ställas till svars i domstol. Domstolar tenderar att vara mycket stränga och ställer mycket höga krav på sinnesnärvaro och eftertanke på den som är brottsutsatt.

Begreppet nödvärnsexess handlar om ansvarsfriskrivning trots att oproportionerligt våld har använts för att värja sig. Det handlar om situationer där den utsatte inte kunnat besinna sig. Att observera här – och detta är viktigt – är att man inte kan använda övervåld och sedan åberopa excess. Det är således domstol som avgör om du som utsatt agerat så att övervåldet, trots allt, inte skall leda till straffansvar alternativt ge strafflindring.

Men, man har alltså rätt att försvara sig själv. Därutöver har man rätt att överta en annan persons nödvärnsrätt. Det skulle kunna handla om en situation där den andra personen inte har möjlighet att försvara sig. Personen kan, exempelvis, förlorat medvetandet, befinna sig under hot eller vara fasthållen av en gärningsman. Även här gäller proportionaliteten avseende användande av våld, eller egentligen rätten att begå handling som annars är olovlig. Ingripandet måste ju inte omfatta bruk av våld.

Rätten att frihetsberöva en annan människa

Var och en har rätt att göra envarsgripande. Det innebär, precis som det låter, att den person som bevittnar ett pågående brott har rätt att gripa förövaren för att sedan skyndsamt överlämna denne till polisman. Kravet för att kunna göra ett envarsgripande är att brottet har fängelse i straffskalan. Snatteri, exempelvis, har fängelse i straffskalan. Viktigt är att den som grips skall påträffas på bar gärning eller på flyende fot. Man har också rätt att gripa person som är efterlyst.

”Om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar. Envar får också gripa den som är efterlyst för brott. Den gripne skall skyndsamt överlämnas till närmaste polisman.” (Rättegångsbalken 24 kap. 7 §)

Att gripa är ett juridiskt begrepp och betyder inte med nödvändighet att den som griper faktiskt greppar tag om den som grips. Men envarsgripande ger en rätt att använda försvarligt våld mot den brottsmisstänkte. Det är alltså möjligt att, till exempel, hålla fast personen eller att medföra personen till ett separat rum i anslutning till platsen där gripandet skedde för att se till att han inte lämnar platsen. Det är tilllåtet att belägga den man griper med handfängsel. I en gripandesituation har man också nödvärnsrätt, det vill säga bruka proportionerligt våld.

Dokumentera, dokumentera och dokumentera

En erfarenhet jag gjort efter att ha tjänstgjort i skarpa situationer där jag gjort ingripanden och beordrat våldsanvändning är vikten av att veta vad det är man gör. Och att dokumentera, det vill säga skriva ner allt man gör samt tidpunkter. Att tro att man kommer att minnas vilka beslut man tagit, när och på vilka grunder är helt enkelt en falsk förhoppning. I synnerhet som situationer som dessa ger stresspåslag.

Mina avslutande råd blir därför att inte lita på ditt minne. Skriv ner eller gör röstmemon i din telefon löpande. Med dagens teknik finns dessutom goda möjligheter att fotografera eller filma ett förlopp. Se också till att i görligaste mån inte vara ensam när du ger dig in i situationer som kan vara farliga eller är kringgärdade av juridik. Ha backup. Träna och läs på i förväg så att du är förtrogen med såväl dina färdigheter som rättegångsbalkens tjugofjärde kapitel. Och ha alltid ryggen fri!

Exempel på fördjupande texter

Nöd, nödvärn och nödvärnsexcess
Envarsgripande

Urban Sylvan
I grund och botten yrkesofficer. Har sedan studerat teologi och filosofi vid Lunds universitet. Prästvigd. Även arbetat i skolans värld och inom folkbildningen som rektor och lärare. Senast som lärare i filosofi, etik och ledarskap. Författare och frilansskribent. Har skrivit fyra böcker och är publicerad som krönikör i tidskrifter och antologier med lyrik. Friluftsmänniska. Brinner för yttrandefrihetsfrågor och är alltjämt krigare. Kontakt: [email protected]
Från skribenten

LÄMNA ETT SVAR

Fyll i din kommentar!
Fyll i ditt namn här