onsdag, januari 26, 2022
HemVetenskapJag ville väl och lydde därför order

Jag ville väl och lydde därför order

Känner du till Milgrams lydnadsexperiment? Jag har själv genom åren tagit upp det i min undervisning för att belysa hur villig människan är att vara till lags, ställa upp och lyda. I synnerhet om det sker i forskningens och vetenskapens namn. Jag vill nu på nytt lyfta upp experimentets resultat i ljuset av den folkhälsorelaterade vetenskap som sedan förra året manglas ut i form av stängda samhällen, isolering, masktvång och inte minst hysterin kring läkemedelsindustrins bidrag för att få stopp på den pandemi som utropades av WHO.

Milgrams lydnadsexperiment

En ung man rekryteras mot betalning till ett experiment. Han sätts framför en apparat och blir instruerad att via ett kommunikationssystem ställa frågor till en annan person som befinner sig i rummet intill. Om svaret på frågan är felaktigt skall försökspersonen utdela en elstöt genom att trycka på en knapp. I takt med att frågorna betas av skruvas spänningen upp, det vill säga stöten blir allt kraftigare med tiden. Ytterst på vredet som reglerar strömstyrkan finns varningstext om dödlig spänning. Med i rummet under experimentet är en försöksledare iförd vit läkarrock. Denne manar på försökspersonen att genomföra experimentet enligt avtal och att öka styrkan.

Om försökspersonen sade sig vilja avbryta experimentet övertalades han att fortsätta med, i tur och ordning, följande argument där språk och krav successivt hårdnar:

  1. Please continue (var snäll och fortsätt)
  2. The experiment requires that you continue (experimentet kräver att du fortsätter)
  3. It is absolutely essential that you continue (det är av yttersta vikt att du fortsätter)
  4. You have no other choice, you must go on (du har inget val, du måste fortsätta)

Vetenskap mot viljan att inte skada

Hur långt är en person villig att gå? Långt, skulle det visa sig. Den som genomförde detta experiment var psykologen Stanley Milgram. Han intresserade sig för hur människor kunde fås att utföra handlingar som egentligen strider mot deras etiska uppfattningar och som i efterhand visade sig vara moraliskt förkastliga. Inte minst orden ”jag lydde bara order” har en plats här. Milgram utförde sitt experiment 1963 och resultatet skulle visa sig bli skrämmande.

Så här skriver Milgram själv:
De lagliga och filosofiska aspekterna av lydnad är enormt viktiga, men säger väldigt lite om hur människor faktiskt beter sig i en viss konkret situation. Jag utformade ett enkelt experiment vid Yale för att testa hur mycket smärta en vanlig medborgare skulle vara villig att åsamka en annan människa om en vetenskapsman gav ordern. Ren auktoritet ställdes emot försökspersonens [deltagarens] yttersta moraliska övertygelser om att inte skada andra, och, med offrets skrik av smärta fortfarande ringande i försökspersonens [deltagarens] öron, vann auktoriteten för det mesta. Vuxna människors extrema villighet att med alla medel tillmötesgå en auktoritär persons befallning utgör studiens viktigaste resultat och är det faktum som mest pockar på förklaring. (Källa: Wikipedia)

Resultatet

Innan experimenten genomfördes, svarade psykologistudenter vid Yale att de trodde att endast en mycket liten andel, ungefär 1,5 procent (och de skulle vara sadister) skulle vara beredda att fullt ut genomföra studien och utdela den starkaste elchocken. . Även Milgrams kollegor var övertygade om att mycket få försökspersoner skulle vara villiga att gå längre än till en stark stöt.

Resultatet av studien visade att 65 procent av deltagarna – hela 26 av 40 – utdelade experimentets maximala stöt (450 volt) även om många inte var bekväma i situationen och visade tydliga stressymptom. Samtliga deltagare avbröt försöket vid något tillfälle och ifrågasatte sin roll och försöken. Vissa avsade sig betalningen för sin medverkan. Men samtliga deltagare fortsatte utdelningen av stötar åtminstone förbi 300-voltsnivån. Senare upprepningar av försöket eller varianter av det, av Milgram och av kollegor världen runt, har givit liknande resultat.

I en separat iakttagelse anmärkte Philip Zimbardo (mannen bakom the Stanford prison experiment), efter att ha undersökt saken i Milgrams anteckningar och efter att ha intervjuat denne, att inte en enda av de försökspersoner som vägrat utdela den slutliga maximala stöten insisterat på att försöket i sig skulle avbrytas.

Samma resultat i senare experiment

Skulle människan, jämfört med 1960-talet, ha utvecklats bort från dessa tendenser? Är människan idag bättre rustad att stå emot ondska? Eller är det så att det bland oss finns individer som med rätt motivering, exempelvis, skulle kunna jobba som lägervakter i framtida interneringsläger?

Experimentet som Milgram genomförde har i efterhand upprepats med samma typ av resultat. Här är en filmsekvens som beskriver genomförandet.

Urban Sylvan
I grund och botten yrkesofficer. Har sedan studerat teologi och filosofi vid Lunds universitet. Prästvigd. Även arbetat i skolans värld och inom folkbildningen som rektor och lärare. Senast som lärare i filosofi, etik och ledarskap. Författare och frilansskribent. Har skrivit fyra böcker och är publicerad som krönikör i tidskrifter och antologier med lyrik. Friluftsmänniska. Brinner för yttrandefrihetsfrågor och är alltjämt krigare. Kontakt: [email protected]
Från skribenten

2 KOMMENTARER

  1. Plandemin är väl ett typiskt tecken på hur lätt en stor del av befolkningen har för att falla för lättja . Många verkar tycka att det är bekvämt att låta någon annan som kan ta beslut åt dem .
    Detta verkar även gälla åsikter och förmågan att dra egna slutsatser . Det är lättare och bekvämare att kolla i skvallerpressen vad som är rätt eller fel , om man skall vara rädd eller inte , om man skall ta injektioner eller inte .
    Man bör dock komma ihåg att lättja är en av dödssynderna .

  2. Urban TACK för Ditt tänk i producerat resultat ovan och Dina tre frågor under rubrikEN ”Samma resultat i senare experiment”.
    Mitt mentala Jag vill, kan och vågar besvara Dina frågor med: 1- Nej, 2- Nej, och 3-Ja, men varför producerar Du svenska ord eller begrepp utan nytta, ansvar och risk i tid och rum i Din fråga 3?

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här