fredag, december 3, 2021
HemKulturMajoriteten underordnad minoriteter enligt svensk grundlag

Majoriteten underordnad minoriteter enligt svensk grundlag

Det framförs ibland att det i grundlagen står att Sverige är ett ”mångkulturellt land” och att det beslutet skulle ha fattats 1975. Den nu gällande regeringsformen, vilket är den grundlag det handlar om, antogs slutgiltigt 1974 med en första omröstning 1973. Den senaste revisionen gjordes 2010.

Enligt Regeringsformen som är en del i Sveriges grundlag, stadgas att etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjlighet att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundslivs skall främjas. I praktiken innebär det att det är olagligt att inte främja dessa. Främjar någon gör man alltid på bekostnad av någon annan. I detta fall majoritetsbefolkningens kultur- och samfundsliv.

År 1975 lämnade dåvarande regering en proposition till riksdagen (Prop. 1975:26). Den var undertecknad av Olof Palme och Anna-Greta Leijon. I den inledande texten om propositionens huvudsakliga innehåll läser jag:

”Invandrar- och minoritetspolitiken bör präglas av en strävan att skapa jämlikhet mellan invandrare och svenskar. Invandrarna och minoriteterna bör ges möjlighet att välja i vilken mån de vill gå upp i en svensk kulturell identitet eller bibehålla och utveckla den ursprungliga identiteten. Politiken bör även inriktas på att skapa samverkan mellan svenskar och invandrare för att öka solidariteten mellan dem liksom möjligheterna för invandrarna och minoriteterna att påverka beslut som rör deras egen situation.” (Prop. 1975:26)

Att denna proposition skulle ligga till grund för en grundlagsändring är kronologiskt omöjligt. Inte desto mindre intressant eftersom ordalydelsen återspeglar den tidens politik. Vad man skall ha för ögonen är dock att situationen då var helt olik den vi har idag. Dimensionerna idag är många gånger större avseende invandring. Samtidigt som den äldre idealismen lever kvar.

Men vad står det i grundlagen (Regeringsformen) då? Ja enligt ”Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform” står att läsa i andra paragrafen, sjätte stycket:

”Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas.” (Källa: Lagen.nu)

År 2010 gjordes, som sagt, den senaste revisionen av lydelse av RF och idag har det lilla ordet ”bör” bytts ut mot ett ”skall”:

”Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas.” (Lag 2010:1408).

Och om något enligt lagen skall genomföras är det inte tillåtet att underlåta sig att göra det. Eftersom det är grundlag är det dessutom överordnat all annan lagstiftning. Annan lag som står i strid med någon av grundlagarna kallas grundlagsvidrig. Det är alltså överordnat att minoritetsgrupper har möjlighet att ägna sig åt egna kulturella värden än att de anpassar sig till svensk seder och bruk.

Även om jag inte själv kan finna den explicita formuleringen att Sverige enligt grundlag skulle vara ett mångkulturellt land kan vi konstatera faktum. Dessutom att minoriteternas kultur- och samfundsliv värderas högre än majoritetskulturen. Det framgår av grundlagen.

I detta sammanhang väcks på nytt frågan om detta är en rimlig ordning? Är det så här vi vill ha det? Jag var inne på detta med förändring i söndagens ledartext och ställde frågan hur vi når förändring:

”Hur når vi förändring? I såväl privatlivet som samhället i stor handlar det om två nyckelfaktorer:

  1. Att beskriva hur man vill ha det i framtiden vilket, uttryckt med andra ord, handlar om att sätta upp och formulera mål.
  2. Att gå till handling. Att faktiskt göra sådant som leder till målet – det tänkta önskeläget.”

Läs mer:Ledare: Överblick eller övermakt – att nå förändring

Urban Sylvan
I grund och botten yrkesofficer. Har sedan studerat teologi och filosofi vid Lunds universitet. Prästvigd. Även arbetat i skolans värld och inom folkbildningen som rektor och lärare. Senast som lärare i filosofi, etik och ledarskap. Författare och frilansskribent. Har skrivit fyra böcker och är publicerad som krönikör i tidskrifter och antologier med lyrik. Friluftsmänniska. Brinner för yttrandefrihetsfrågor och är alltjämt krigare. Kontakt: [email protected]
Från skribenten

1 KOMMENTAR

LÄMNA ETT SVAR

Fyll i din kommentar!
Fyll i ditt namn här