onsdag, september 15, 2021
HemOpinionMyndigheternas ideologiska aktivism

Myndigheternas ideologiska aktivism

Svenska myndigheter hamnar med jämna mellanrum i uppmärksamhetsstorm. Ett aktuellt exempel är MSB-rapporten “Konspirationsteorier och covid-19: mekanismerna bakom en snabbväxande samhällsutmaning” som kom ut härförleden. Ett annat exempel är Brottsförebyggande rådet (Brå) som häromåret fick alla ögon på sig då en forskningsrapport från Linköpings universitet publicerades. Rapporten pekade på ett antal brister i myndigheten, bland annat att resultat och statistik censureras och tvättas ideologiskt. Snabbt kom den efterföljande debatten att handla om annat än rapportens sakinnehåll och de sedvanliga ad hominem-argumenten haglade: man riktade in sig på och misskrediterade människor i stället för att diskutera sakfrågor.

Ett tredje exempel är hur Skolverket, till slut, ertappades med att faktiskt ha mixtrat med det statistiska underlaget för att svensk skola skulle stå i bättre dager i PISA-mätningar, än vad som i själva verket är fallet.

Ytterligare ett exempel är Delmi (Delegationen för migrationsstudier) som “initierar studier och förmedlar forsknings­resultat som underlag till framtida migrations­politiska beslut och för att bidra till samhällsdebatten.”

Detta är bara fyra myndighet i Sverige. Det finns drygt fyrahundrafemtio (450) till. Det är allt ifrån universitet till ambassader och allt annat där emellan. Om man roar sig med att läsa hela listan över statliga myndigheter gör man sig snabbt nya bekantskaper. Eller vad sägs om myndigheter som Tillväxtanalys, Formas, Klimatpolitiska rådet och Institutet för språk och folkminnen?

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) presenterar sig och sin verksamhet på följande vis på sin hemsida:

Formas är ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling. Vi finansierar forskning och innovation, utvecklar strategier, gör analyser och utvärderar. Våra verksamhetsområden finns inom miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Vi genomför särskilda miljöanalyser som syftar till att underlätta för Sverige att nå våra miljömål.” (Källa: formas.se)

I oktober 2019 publicerade myndigheten ett underlag som svar på regeringens uppdrag att göra analyser och lämna rekommendationer som kan bidra till regeringens forsknings- och innovationspolitik. (”Kunskap för hållbar omställning”, med omslagsbild av Elisabeth Ohlson Wallin – en parafras på Sandro Botticellis målning Venus födelse). I förordet kan man läsa:

De kommande tio åren kommer att vara avgörande om världen ska nå en hållbar utveckling. Hela samhällssystem, sektorer och branscher måste ställa om. Det krävs modiga politiska beslut, nya sätt att organisera, styra och planera våra samhällen, nya affärsmodeller och förändrade konsumtionsvanor. Inget av detta är lätt eller uppstår av sig själv […] Vi gör för lite och för långsamt för att bromsa den negativa utvecklingen, inte minst när det gäller klimatförändringarna. Omställningsbehoven ökar för varje år. Vi bygger upp en hållbarhetsskuld […] Omställningen måste accelereras, det är bråttom…

I skrivande stund är Agenda 2030 och det globala perspektivet den stora grejen på myndigheten Formas hemsida.

Det verkar alltså vara brådis att globalisera mera. Här har vi ett skolboksexempel på en myndighet – där åttio personer är anställda – som bedriver ideologisk fostran. Till sin hjälp har de myndigheten Tillväxtanalys. Det var denna myndighets föregångare som år 2004 publicerade den rapport om ersättningsmigration som vi tidigare skrivit om här.

På myndigheten Tillväxtanalys finns avdelningar som arbetar med internationalisering och strukturomvandling. Så här presenterades delar av deras verksamhet 2019:

Avdelningen gör analyser och utvärderingar för att förstå statens roll och insatser för att främja en strukturomvandling som leder till hög tillväxt. Ansvarsområdet omfattar främst frågor som rör internationalisering, digitalisering och företags- och sysselsättningsdynamik. Avdelningen ansvarar också för arbetet med Tillväxtanalys officiella statistik och myndighetens mikrodatabas med företagsuppgifter på individnivå. Dessutom har avdelningen ett särskilt ansvar för att ett jämställdhetsperspektiv integreras i Tillväxtanalys arbete som helhet.” (Källa: Tillväxtanalys, 2019-12-31)

Idag (2021) presenterar sig myndigheten med att ”tillväxtpolitiken står inför flera stora utmaningar. En av de mest utmanande är att se till att tillväxten är hållbar. De globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030, som vi tillsammans har åtagit oss, innehåller många olika aspekter på hållbarhet. Inte minst när det gäller miljö och klimat där det finns mer vi kan göra. Tillväxtanalys bidrag utifrån vårt uppdrag handlar framförallt om hur vi kan bidra till arbetet med att nå hållbarhetsmålen 8, 9 och 12.” (Tillväxtanalys, läst 2021-06-02)

Intressant att notera är hur en myndighet då uppdraget från regeringen krymper, helt på egen hand tolkar situationen och tar på sig egna roller och uppgifter. Det gäller ju att behålla sina tjänster till varje pris.

Sedan 2017 har Tillväxtanalys regeringsuppdrag begränsats. Det är istället upp till oss att presentera förslag på prioriterade frågeställningar att analysera och utvärdera de närmsta tre åren.” (Tillväxtanalys, läst 2021-06-02)

Detta är alltså bara en knapp handfull av alla myndigheter. Men det ger en bild av hur [medvetet] luddigt det är i myndighetssfären samt hur myndigheterna och de som jobbar för dem ser på sig själva. En presentation som kanske särskilt väcker frågor är den att ”förstå statens roll och insatser”, det vill säga utreda hur staten bäst genomdriver strukturomvandling vilket bäst skall förstås som ”hur regimen behåller makten och får det att se bra ut”. I regeringens regleringsbrev framgår bland annat myndigheten Tillväxtanalys uppdrag och att de till sitt förfogande för 2019 beviljades 62 miljoner kronor. Enligt regleringsbrevet för 2021 är innevarande års anslag 65 miljoner kronor. Man kan så klart fundera över vilken nytta deras arbete har för vanligt folk. Eller om de har lika bråda dagar som myndigheten Formas. Eller om de, precis som Brå, tvättar sina underlag och rapporter.

Detta är alls ingen munter läsning. Men det är fragment av sådan upplysning som måste komma till riktiga människors kännedom för att vi skall få till en förändring. Och förändringen som måste till är lika enkel som genomgripande: Vi behöver inga myndigheter som bedriver ideologisk aktivism. Faktum är att vi inte behöver statliga myndigheter över huvud taget.

 

Urban Sylvan
I grund och botten yrkesofficer. Har sedan studerat teologi och filosofi vid Lunds universitet. Prästvigd. Även arbetat i skolans värld och inom folkbildningen som rektor och lärare. Senast som lärare i filosofi, etik och ledarskap. Författare och frilansskribent. Har skrivit fyra böcker och är publicerad som krönikör i tidskrifter och antologier med lyrik. Friluftsmänniska. Brinner för yttrandefrihetsfrågor och är alltjämt krigare. Kontakt: [email protected]
Från skribenten

LÄMNA ETT SVAR

Fyll i din kommentar!
Fyll i ditt namn här