fredag, juli 23, 2021
HemPolitikNär våldsmonopolet vänder sig inåt

När våldsmonopolet vänder sig inåt

Är Sverige på väg att införa inrikestrupp? Har inrikesministeriet beställt en forskningsrapport i syfte att bilda opinion för att svensk militär används mot den egna befolkningen? En debattartikel i Dagens Nyheter den 7 juni väcker dessa frågor. Och det är inga frågor man skall behöva ställa sig i ett fritt samhälle.

Debattartikeln är skriven av tre forskare vid SOM-institutet (Göteborgs universitet), bland annat Ulf Bjereld, tidigare ordförande för organisationen Tro och solidaritet och därmed ledamot av det verkställande utskottet i partiet Socialdemokraterna. Tro och solidaritet, före detta Broderskapsrörelsen, är en organisation som starkt bidragit till islamiseringen av Sverige.

SOM-institutet (samhälle, opinion och medier) är en oberoende undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet med stark närvaro i svensk samhällsdebatt. SOM-undersökningarna har genomförts varje år sedan 1986 och är en väl använd resurs inom många forskningsområden. Resultaten figurerar ofta i media och används av politiker, myndigheter och andra beslutsfattare.

Debattartikelns huvudärende verkar vara att slå fast att 78 procent av svenskarna säger sig vara positiva till att militära förband skall kunna stödja polisen i bekämpningen av grov brottslighet. Detta kan, vid en första anblick, låta harmlöst, ja till och med klokt så till vida att staten då använder kompetens och resurser väl. Somliga kanske dessutom menar att det är hög tid att ”samhället” tar i med hårdhandskarna mot den grova brottsligheten. Andra kanske till och med ser för sitt inre hur svensk polis och militär i gemensamma operationer nu äntligen ”rensar” de särskilda utanförskapsområdena där kriminella klaner från Mellanöstern och Afrika har tagit över intern kontroll och rättsskipning.

Andra saker som sägs i debattartikeln är att förtroendet för Försvarsmakten aldrig varit så högt sedan 1986 då mätningarna startade. Man slår fast att Försvarsmaktens uppgifter nu alltmer koncentreras till det egna territoriet samt att Nato-frågan alltjämt delar såväl människor som riksdagen i olika läger. Vidare bekräftas att det finns ett ”folkligt stöd i Sverige för att öka försvarsutgifterna”.

Författarna mellanlandar i att händelserna i Ådalen 1931 gör att frågan är känslig för att i samma andetag skriva att ”resultaten visar att det finns stöd i opinionen för samverkan mellan polis och försvar i kampen mot grov brottslighet.” Och det stödet sägs alltså i denna forskningsrapport vara så stort som 8 av 10 personer.

Frågan vi dock måste ställa är vad grov brottslighet är. Det handlar inte bara om handgranater, skjutningar och narkotika. Även det som en regim skulle klassa som antidemokratisk och subversiv verksamhet innefattas. Ja många former av brottslighet har graden ”grov” i lagtexten.

Lagen om hemlig dataavläsning

Den som tillhör en organisation som klassas som kriminell och begår grova brott kan bli föremål för hemlig dataavläsning. Det enligt en lag som trädde i kraft 1 april 2020. Den gör det möjligt för brottsbekämpande myndigheter att få använda ett nytt hemligt tvångsmedel vid misstankar om allvarlig brottslighet. I praktiken handlar hemlig dataavläsning om att man genom användande av tekniska hjälpmedel i hemlighet får tillgång till en dator eller annan teknisk utrustning som används för kommunikation, för att kunna se vilken information som finns i den. Detta tvångsmedel kan användas under en förundersökning, i underrättelseverksamhet och vid särskild utlänningskontroll. (Källa: Regeringen)

Enligt förarbetena samt lagtexten kan hemlig dataavläsning användas under en förundersökning enligt följande:
4§ Ett tillstånd till hemlig dataavläsning får, om åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen och inte annat anges i 6§ första stycket, beviljas vid en förundersökning om
1.brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år,
2.brott som avses i 27kap. 2§ andra stycket 2–7 rättegångsbalken,
3.försök, förberedelse eller stämpling till brott som avses i 1 eller 2, om en sådan gärning är belagd med straff, eller
4.annat brott om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att brottets straffvärde överstiger fängelse i två år.

Ny lag om förbud mot rasistiska organisationer

I skrivande stund är kommittédirektivet om förbud mot rasistiska organisation (SOU 2021:27) ute på remiss. Det torgs emot av justitieminister Morgan Johansson vid en presskonferens tidigare i år. Vi kan, med stor sannolikhet, i slutet av året ha en ny lag som i praktiken förbjuder oliktänkande. I praktiken kommer det att heta att det är olagligt att ha samröre med rasistiska och antidemokratiska organisationer. Även i denna lag kommer graden ”grov” att finnas med där långa fängelsestraff finns med i straffskalan.

Vad det handlar om är alltså att ”grov organiserad brottslighet” inte enbart handlar om våldsamma narkotika- och vapenbrott utan även omfattar icke önskvärd politisk aktivitet och i förlängningen tankebrott. Polis och åklagare kan som vi har sett redan sätta in hemlig dataavläsning det vill säga, utöver att avlyssna, även insamla krypterad information. Det är åtgärder som även kan sättas in mot icke brottsmisstänkta men som har samröre med dem man spanar på.

En inrikesministers våta dröm?

Nu torgförs, bedömt, idén om militära inrikestrupper som, parallellt med polis, skall kunna sättas in mot grov kriminalitet. Och gissa vem det är som sitter på mandatet att definiera vad som är rasistiskt och odemokratiskt? Med den hänsynslösa godtycklighet vi redan måst bekanta oss med i skyddet av demokrati, värdegrund och en lång rad särskilt skyddsvärda grupper och minoriteter skall vi inte bli förvånade om det inom en relativt kort tid kommer att stå militär personal och banka på dörren hos den som uttryckt sig olämpligt i sociala medier. Eller arrangerar möten och manifestationer som riktar sig mot staten på något vis. Det sluttande planet är ibland både brantare och glattare än man kan ana.

 

Urban Sylvan
I grund och botten yrkesofficer. Har sedan studerat teologi och filosofi vid Lunds universitet. Prästvigd. Även arbetat i skolans värld och inom folkbildningen som rektor och lärare. Senast som lärare i filosofi, etik och ledarskap. Författare och frilansskribent. Har skrivit fyra böcker och är publicerad som krönikör i tidskrifter och antologier med lyrik. Friluftsmänniska. Brinner för yttrandefrihetsfrågor och är alltjämt krigare. Kontakt: [email protected]
Från skribenten

LÄMNA ETT SVAR

Fyll i din kommentar!
Fyll i ditt namn här