Inrikes. En ny skrift från den statliga utredningen om framtidens barnafödande lyfter ofrivillig barnlöshet som en möjlig förklaring till Sveriges låga födelsetal. Rapporten fokuserar på medicinska och biologiska faktorer samt behovet av förebyggande insatser inom reproduktiv hälsa.
Enligt underlaget påverkas omkring 15–20 procent av par i reproduktiv ålder av infertilitet. Faktorer som ålder, livsstil och miljö pekas ut som centrala, samtidigt som kunskapen om fertilitet i befolkningen beskrivs som begränsad. Många uppges försöka få barn i en ålder där sannolikheten att lyckas minskat.
Rapporten lyfter även kopplingar mellan infertilitet och framtida hälsorisker, såsom hjärt-kärlsjukdom, diabetes och vissa cancerformer, samt psykisk ohälsa. Samtidigt konstateras att omkring fem procent av alla barn i Sverige föds efter assisterad befruktning, men att behandling inte ersätter behovet av tidiga insatser.
Författarna rekommenderar att reproduktiv hälsa integreras i bredare folkhälsostrategier, att vården blir mer jämlik och att ett nationellt forskningscenter inrättas. Arbetet har tagits fram inom ReproUnion, ett svenskt-danskt forskningssamarbete inom reproduktionsmedicin.