Inrikes. Nyutexaminerade har fått allt svårare att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Enligt ny statistik från SCB har förankringen på arbetsmarknaden försämrats under de senaste åren för personer från såväl högskolor och yrkeshögskolor som gymnasiala och eftergymnasiala yrkesutbildningar.
Efter återhämtningen från coronapandemin nåddes en topp för flera utbildningsformer 2022. Av dem som tog högskoleexamen det året var 86 procent förankrade på arbetsmarknaden sex månader senare. För examinerade från yrkeshögskolan var motsvarande andel 83 procent. Därefter har andelarna minskat, med en större nedgång för yrkeshögskolan än för högskolan.
Särskilt tydlig är försämringen inom data och IT. Bland examinerade från yrkeshögskolan är detta det utbildningsområde där förankringen minskat mest. Även bland personer med generella högskoleexamina har andelen som etablerat sig tolv månader efter examen minskat för avslutsåren 2023 och 2024 inom samtliga redovisade inriktningar utom hälso- och sjukvård.
Hälso- och sjukvårdsutbildningar går därmed mot strömmen och fortsätter att uppvisa en hög andel förankrade. För personer som avslutat gymnasieskolans yrkesprogram mellan 2022 och 2024 har utvecklingen däremot varit negativ inom samtliga yrkesprogram. Män har samtidigt betydligt högre förankring än kvinnor efter gymnasiala yrkesprogram, något SCB delvis förklarar med olika utbildningsval. Bygg och anläggning, fordon och transport, industriteknik samt VVS och fastighet hör till områdena med högst förankring.
SCB kopplar den generella försämringen till den rådande lågkonjunkturen. I statistiken räknas en person som förankrad på arbetsmarknaden vid en arbetsrelaterad årsinkomst på minst tre inkomstbasbelopp, vilket motsvarar en månadslön på ungefär 17 000–20 000 kronor beroende på uppföljningsperiod.
Källa: SCB