Utrikes. Schweiz har blivit kraftigt beroende av utländska läkare för att hålla sjukvården bemannad. Hela 43 procent av landets verksamma läkare har numera tagit sin läkarexamen utomlands. Nu vill regeringen öka antalet utbildningsplatser och samtidigt låta andra vårdyrken ta över vissa arbetsuppgifter från läkarna.
Bristen är särskilt påtaglig inom primärvården, barnmedicinen och psykiatrin. På landsbygden finns i genomsnitt bara 0,4 läkare inom grundvården per 1 000 invånare, jämfört med 0,8 i landet som helhet.
Problemet riskerar dessutom att förvärras när äldre läkare går i pension. Redan 2018 var 49 procent av läkarna inom allmänmedicin över 55 år. Inom vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin var motsvarande andel 57 procent.
Schweiz har under senare år byggt ut läkarutbildningen. Antalet masterexamina i medicin ökade från 882 år 2016 till 1 381 år 2024. Trots det utbildar landet fortfarande för få läkare för att täcka behovet. År 2023 examinerades 13,8 läkare per 100 000 invånare, jämfört med OECD-genomsnittet på 14,3.
Resultatet har blivit ett omfattande beroende av andra länders utbildningssystem. År 2015 hade 32 procent av läkarna utbildats utomlands. Tio år senare hade andelen stigit till 43 procent. Enligt OECD står utlandsutbildade läkare för 86 procent av ökningen av den schweiziska läkarkåren.
Nu planeras flera åtgärder. Regeringens ”Agenda Grundversorgung” innehåller 18 åtgärder för att säkra den framtida primärvården. Bland annat utreds fler utbildningsplatser i medicin och förändringar av antagningssystemet. Universitetens samarbetsorganisation swissuniversities vill dessutom se ett nytt nationellt program för att ytterligare öka utbildningskapaciteten.
Zürich har redan fattat beslut om en kraftig utbyggnad. Från 2030 ska universitetet kunna erbjuda 700 studieplatser i medicin per år, jämfört med dagens 430.
Samtidigt vill regeringen minska läkarnas arbetsbörda genom att fördela vården på fler yrkesgrupper. Särskilt utbildade specialistsjuksköterskor, så kallade Advanced Practice Nurses, APN, ska kunna utföra vissa medicinska uppgifter i nära samarbete med läkare. Regeringen arbetar därför med en lagändring som ska göra det möjligt för den obligatoriska sjukförsäkringen att ersätta sådan vård.
Även farmaceuter, sjuksköterskor och andra vårdyrken kan få större ansvar för enklare besvär och rådgivning.
Schweiz försöker därmed angripa läkarbristen från två håll: utbilda fler egna läkare och minska behovet av läkare genom att föra över arbetsuppgifter till andra yrkesgrupper. Att nästan varannan läkare redan är utbildad utomlands visar samtidigt hur beroende ett av Europas rikaste länder har blivit av att andra länder står för en stor del av kostnaden och arbetet med att utbilda dess sjukvårdspersonal.
Källor: FMH, Schweiz federala regering/BAG, swissuniversities och Schweizerisches Gesundheitsobservatorium.