fredag, juli 23, 2021
HemVetenskapSom statens omskolningsmyndigheter

Som statens omskolningsmyndigheter

Makten har ett intresse av att styra folkopinionen för att hålla ordning och skapa stabilitet. Den som sitter vid makten har samma intresse för att behålla makten över tid. Till sin hjälp har man bland annat statens olika myndigheter, kommittéer och delegationer. Men hur går det till egentligen, när staten talar om för sitt folk vilka åsikter man skall ha?

Det är lika enkelt som osmakligt och bygger på samma metoder som politiska organisationer och företag använder. Ett ord som beskriver detta är lobbying vilket inte sällan utförs av speciella företag eller organisationer. I dagligt tal kallar man dem för PR-byråer och de kan, exempelvis, få i uppdrag att påverka makthavare och den allmänna opinionen i en viss riktning. Det kan ske med hjälp av forskning, statistik, offentliga möten eller genom debattartiklar.

Den som vill påverka beställer helt enkelt specifika forskningsresultat via något forskningsinstitut. Inte sällan skriver och publicerar PR-byråer och tankesmedjor eget material. Och så gör även staten via sina universitet. För forskningsresultat är alltid bra att ha. Det tror nämligen majoriteten representerar sanningen. Och den som sitter på sanningen har ett övertag.

I artikeln ”När våldsmonopolet vänds inåt” beskrivs hur tre forskare vid SOM-institutet, en organisatorisk del av det statliga Göteborgs universitet, i en debattartikel i Dagens Nyheter slår fast att åtta av tio svenskar vill se att Försvarsmakten bistår polisen att bekämpa grov brottslighet. Detta, menar jag, är ett tydligt exempel på hur statens egen lobbyorgan påverkar den allmänna opinionen inför framtida politiska beslut.

Göteborgs universitet är inte den enda statliga myndighet som bedriver ideologisk aktivism. Tvärt om blir det allt tydligare hur regimen över tid har inrättat myndigheter, delegationer etcetera i frågor där väljarbasen måste påverkas och uppfostras att tycka rätt. Göteborgs universitet och SOM-institutet i synnerhet förtjänar ändå en extra titt. I en forskningsantologi som släpps den 27 juni (2021), ”Ingen anledning till oro?” tas en rad centrala politiska frågor upp i vilka rätta uppfattningar förmedlas. Bland annat i klimatfrågan fastslås att ”den svenske klimatförnekaren har en tydlig demografisk och attitydmässig profil”. Forskarna låter meddela att vill man stå på rätt sida så skall man inte vara ”sådan”.

Exempel på svensk omskolning

Nedan citeras sammanfattningarna från några av de kapitel som kommer att ingå i den kommande antologin. Detta kallas i Sverige för forskning och det är du och jag som betalar för det. Detta är vad som är korrekt.

BISTÅNDSVILJAN FÖRSVAGAS
Ann-Marie Ekengren och Henrik Oscarsson

Under de senaste åren har biståndsviljan i befolkningen gradvis försvagats. Andelen biståndspositiva minskade från 52 procent toppåret 2015 till 39 procent i den senaste SOM-undersökningen 2020. I det här kapitlet prövar vi ideologiska och altruistiska förklaringar till varför åsikter om svenskt bistånd till utvecklingsländer varierar mellan olika befolkningsgrupper. Huvudresultaten visar att ideologiförklaringarna har stor betydelse för inställningen till bistånd. Att ställa sig positiv till bistånd är i stor utsträckning kopplat till ideologiska övertygelser såsom att ha hjärtat till vänster, vara generös i frågor som rör flyktingmottagning och att vara positiv till att satsa mer på ett miljövänligt samhälle. Samtidigt spelar altruismförklaringarna en viss roll. I synnerhet leder ett generellt engagemang i och givande till olika hjälporganisationer till en starkare biståndsvilja. (Källa: Göteborgs universitet / SOM-institutet)

DET KALLA KRIGETS ÅTERKOMST? FRÅN OSANNOLIKHET TILL TÄNKBAR HOTBILD
Joakim Berndtsson, Ulf Bjereld och Karl Ydén

Den försvarspolitiska debatten har under 2020 präglats av partipolitisk enighet om att det svenska försvaret behöver ökade resurser. Svenskarnas stöd för ett starkt militärt försvar är fortsatt starkt liksom viljan att bibehålla eller höja nivån på försvarsutgifterna. Avseende ett svenskt Nato-medlemskap är opinionen fortsatt splittrad där väljarna i huvudsak intar samma ståndpunkt som sina respektive partier. Svenskarnas förtroende för försvaret ökar en aning, och förefaller vara i en positiv långtidstrend. Medborgarna anser en rad tänkbara uppgifter till försvaret vara viktiga, inklusive att bistå polisen i insatser mot grov kriminalitet. Överlag visar resultaten på ett starkt opinionsstöd för den förda försvarspolitiken. (Källa: Göteborgs universitet / SOM-institutet)

KRIMINALPOLITIK –LIKA HETT SOM MAN KAN TRO
Felix Andersson, Marie Demker, Caroline Mellgren och Patrik Öhberg

I början av 2000-talet var kriminalpolitik inte en särskilt viktig fråga i väljarnas ögon. Endast ett fåtal ansåg att samhällsproblem relaterade till lag och ordning var angelägna. Likaså angav få väljare att lag och ordning var av betydelse när de stod vid valurnan och skulle välja parti. Idag är det annorlunda. Lag och ordning har blivit ett centralt samhällsproblem och rekordmånga väljare oroar sig för gängbrottsligheten. I det här kapitlet studerar vi den kriminalpolitiska opinionen i Sverige. Resultaten visar att frågor som är kopplade till brott och straff har ett starkt samband med den politiska vänster-högerskalan. Människor som står till höger är avsevärt mer intresserade av och fokuserade på brott och straff än vad människor till vänster är. Vi kan också se att partierna till höger har större trovärdighet bland väljarna inom lag och ordning än vad som är fallet med de andra riksdagspartierna. (Källa: Göteborgs universitet / SOM-institutet)

SVENSKA KLIMATFÖRNEKARE
Henrik Oscarsson, Jesper Strömbäck och Erik Jönsson

Forskningens hittills bästa svar på varför klimatet på jorden förändras är att det huvudsakligen beror på mänskliga aktiviteter, främst vår förbränning av fossila bränslen1. Om detta råder i det närmaste fullständig konsensus i vetenskapssamhället. Med utgångspunkt i tidigare forskning om klimatskepticism analyserar vi den svenska befolkningens uppfattningar om huruvida klimatförändringarna är orsakade av människan. Resultaten visar att ungefär en av tjugo svenskar – sex procent – kan betraktas som klimatförnekare. Analyserna i kapitlet visar att den svenske klimatförnekaren har en tydlig demografisk och attitydmässig profil: en man som är medelålders eller äldre och som saknar längre utbildning, står klart till höger i politiken, sympatiserar med Sverigedemokraterna, har ett svagt intresse för miljöfrågor och som inte alls känner sig oroad för förändringar i jordens klimat. (Källa: Göteborgs universitet / SOM-institutet)

Analysen är gjord

Makten har ett intresse av att styra folkopinionen för att hålla den i schack. Den som sitter vid makten har samma intressen. Just för att behålla makten över tid. Och inte nog med att makten talar om för oss vad vi skall tycka och tänka; det är vi själva som betalar för de påverkansoperationer som bedrivs. Undrar hur stor andel av befolkningen som skulle hålla med om att det inte är statens uppgift att bedriva åsiktskontroll. Men i demokratins namn fortsätter vi att stoppa mynt i den enarmade banditen och låter oss passiviseras och underhållas i förhoppningen om den stora vinsten. Det är, helt parentetiskt, dessutom mer ”rättvist” än om människor skulle skapa vinster på egen hand.

Bland det farligaste som finns för regimen är den ”tydliga demografiska och attitydmässiga profil” som pekas ut som mindre vetande och konspiratorisk. Men vad som gömmer sig bakom denna förment akademiska retorik är rädslan för fritt tänkande människor. Fler behövs som bryter sig ur den försåtligt bekväma matrisen. Med tillräckligt många skapas den kritiska massa som är nödvändig för att vända skutan på rätt köl igen. Analysen är nämligen gjord – nu måste det bli verkstad.

Läs mer: Informationskriget mot befolkningen intensifieras

Urban Sylvan
I grund och botten yrkesofficer. Har sedan studerat teologi och filosofi vid Lunds universitet. Prästvigd. Även arbetat i skolans värld och inom folkbildningen som rektor och lärare. Senast som lärare i filosofi, etik och ledarskap. Författare och frilansskribent. Har skrivit fyra böcker och är publicerad som krönikör i tidskrifter och antologier med lyrik. Friluftsmänniska. Brinner för yttrandefrihetsfrågor och är alltjämt krigare. Kontakt: [email protected]
Från skribenten

LÄMNA ETT SVAR

Fyll i din kommentar!
Fyll i ditt namn här