fredag, december 3, 2021
HemPolitikTomma hyllor till jul

Tomma hyllor till jul

”Vårt råd är att se över vad ni serverar och hur mycket. Vi står inför ett unikt läge med prisinflation och varor som tar slut.” Så skriver en livsmedelsgrossist i ett brev till sina kunder – restauranger och storkök.

För den som är intresserad av prepping och krisberedskap och av den anledningen följer med i rapporteringen är det ingen nyhet. Även medströmsmedia i Sverige har skrivit om ”försenade leveranser inför julhandeln”. Risken är stor för såväl mycket höga priser på livsmedel och andra förnödenheter som logistikproblem vilket resulterar i brister i tillgången på, exempelvis, mat. En aktuell jämförelse är elpriserna i södra Sverige som nu skjuter i höjden beroende på bland annat brister i överföringskapacitet.

Att en grossist underrättar sina kunder om att man bör se över sina lager; vad som blir möjligt att servera; att vänja sig vid snabba förändringar; att man inte kommer att kunna hantera vardagen som brukligt samt att allt kommer att bli dyrare, är en allvarlig signal. Ingen vill skrämma upp sina kunder i onödan. Detta innebär samtidigt att vi som restaurangbesökare måste räkna med motsvarande förändringar. Den största förändringen för oss kommer sannolikt uppstå när det skall veckohandlas. Vi som livsmedelskonsumenter i stort behöver förbereda oss på skenande priser och tomma hyllor i butikerna. Såväl psykologiskt som praktiskt.

En livsmedelsgrossists brev till kunder. Foto: Faksimil/Folkungen

De produkter som grossisten menar berörs är:

  • Förpackningsmaterial (avhämtningslådor för mat, påsar, pizzakartonger, osv.)
  • Livsmedelsoljor (matolja, rapsolja, olivolja)
  • Mejerier, all typ av färskbaserade mejerier och ostar.
  • Konserver, av olika varianter pga. Förpackningsmaterial, transporter, dåliga skördar
  • Torrvaror (vete, majs, ris, bulgur, bönor och annan spannmål)
  • Proteiner (Kött, Fisk, Fågel och Vegansk protein)

Och detta är ”bara” livsmedelsbranschen. Det är ingen isolerad företeelse vi står inför. På grund av det sårbara samhälle vi själva har skapat ser vi med all tydlighet att störningar i en sektor snabbt får följdverkningar i andra. Råvaruförsörjning, transport och logistik och konsumentmarknader på alla områden hänger ihop. Så när morotsodlaren på slätten i Sverige inte kan skörda beroende på en trasig komponent i traktorn som inte går att få tag på som ett resultat av att fabriken som tillverkar den inte har tillgång till en specifik mineral vilken är avgörande för ett kretskort… Det är allt en enorm dominospiral. Uthålligheten måste nu byggas upp underifrån, helt i likhet med så mycket annat där vanliga människor står med hela bördan.

Det positiva i allt detta är att vi tvingas tänka till. Och att det är vi som väljer att tänka till som kommer att äga initiativ och forma framtiden. Att tänka sig ett tomt kylskåp är, således, en signal till att på allvar skapa och odla parallella strukturer, system och färdigheter. När globalisternas försörjningskedjor braka samman – medvetet eller ej – piskar det oss till att handla annorlunda. Alternativet: att deppa ihop, stå med mössan i hand och be ”det offentliga” om räddning är alltså, just, intet alternativ. Och om inget annat är det en fråga om självrespekt och värdighet.

Urban Sylvan
I grund och botten yrkesofficer. Har sedan studerat teologi och filosofi vid Lunds universitet. Prästvigd. Även arbetat i skolans värld och inom folkbildningen som rektor och lärare. Senast som lärare i filosofi, etik och ledarskap. Författare och frilansskribent. Har skrivit fyra böcker och är publicerad som krönikör i tidskrifter och antologier med lyrik. Friluftsmänniska. Brinner för yttrandefrihetsfrågor och är alltjämt krigare. Kontakt: [email protected]
Från skribenten

2 KOMMENTARER

  1. Hej.

    Fritt associerat:

    Det är knappast fråga om en spontan eller naturlig störning i leveranssystem, oavsett idiotier som LEAN, JIT och liknande. Någon med makt att påverka bedömer det som att denne tjänar mer på att låta störningar ske, än att motverka dem. Cui bono, sa romarna. Till vems gagn.

    Du som är officer, om du tittar på störningarna som indikationer på förestående offensiv – vem är den eller de som tjänar på detta

    Regel ett om att vara förberedd: du talar inte om dina förberedelser.

    Här oppe i skogarna har det än så länge på skämt talats om att blockera broar o.d. så att stadsbor och liknande byk inte kan ta sig från städerna.

    Vi i glesbygd känner ingen lojalitet med stadsborna längre. De kunde lika gärna vara utlänningar, som de behandlat oss i alla år. Inte heller finns minsta försvarsvilja, om att försvara landet betyder försvara EU-medlemskapet, försvara sittande regeringspartier, eller försvara rådande samhällsordning. Så starkt är hatet mot den etablerade ordningen, även bland äldre.

    Som jag förtörnat mången polis och krigsman med: ”Anser du det din plikt att dö för att Stefan Löfven ska vara statsminister?”.

    Folk blir tydligen kinkiga när den där principen, att försvara ämbetet, knyts till något konkret: ge sitt liv för Löfven. Tror det är många uniformer som inte vill tänka i de banorna, eftersom det blir så jobbiga följdfrågor…

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    • ”Vi i glesbygd känner ingen lojalitet med stadsborna längre. De kunde lika gärna vara utlänningar, som de behandlat oss i alla år.”

      Vilken behandling avses? Handlar det om politiska beslut eller om något annat?

LÄMNA ETT SVAR

Fyll i din kommentar!
Fyll i ditt namn här