Ekonomi. Amerikanska multinationella bolag undantas från kravet att betala en global minimiskatt på 15 procent efter förhandlingar mellan G7-länderna och USA. Beskedet innebär ett avsteg från den globala överenskommelse som syftade till att begränsa aggressiv skatteplanering genom att sätta ett golv för bolagsbeskattning.
USA:s finansminister Scott Bessent beskriver uppgörelsen som en seger för amerikansk suveränitet och ett skydd för landets arbetstagare och företag mot vad han kallar extraterritoriella krav. Enligt USA ska avtalet minska risken för att amerikanska bolag beskattas av andra länder på inkomster som genereras utanför deras jurisdiktioner.
Det ursprungliga avtalet slöts 2021 inom ramen för OECD efter förhandlingar mellan bland andra USA, EU, Storbritannien, Sydkorea, Japan och Kanada. Målet var att motverka vinstförflyttning till lågskatteländer som Bermuda och Caymanöarna och därigenom säkra skattebaser i högskatteländer.
Drivande bakom 2021 års uppgörelse var dåvarande finansministern Janet Yellen under president Joe Biden. Efter maktskiftet beordrade dock Bidens efterträdare Donald Trump finansdepartementet att ta fram skyddsåtgärder mot vad administrationen beskrev som extraterritoriella avgifter riktade mot amerikanska bolag, vilket nu resulterat i undantaget.
Undantaget för amerikanska multinationella bolag från den globala minimiskatten innebär inte att systemet som helhet har upphört. För majoriteten av världens länder gäller fortfarande kravet på en effektiv bolagsskatt på minst 15 procent för stora multinationella företag, i enlighet med den överenskommelse som slöts inom ramen för OECD och G20-samarbetet.
Samtliga EU-länder omfattas fortsatt av reglerna genom ett gemensamt EU-direktiv som införlivats i nationell lagstiftning. Det gäller bland annat Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien, Nederländerna och Sverige. Även traditionella lågskatteländer inom EU, såsom Irland och Luxemburg, omfattas av minimiskatten genom samma regelverk.
Utanför EU tillämpar flera större ekonomier fortsatt minimiskatten, däribland Japan, Kanada, Australien och Sydkorea. I dessa länder ska stora koncerner betala en kompletterande så kallad top-up-skatt om den effektiva beskattningen i något verksamhetsland understiger 15 procent.
Undantaget som nu införts innebär därmed en asymmetri i systemet. Amerikanska bolag skyddas från att andra länder tar ut kompletterande skatt, medan företag med säte i Europa, Asien och andra delar av världen fortsatt omfattas av reglerna. Det innebär att den globala minimiskatten i praktiken tillämpas brett – men inte universellt – och att konkurrensvillkoren mellan multinationella företag kan påverkas av vilket hemland de är registrerade i.