Ekonomi. Hälso- och sjukvårdens andel av Sveriges BNP uppgick till 11,2 procent under 2024, vilket är oförändrat jämfört med året innan. Det visar nya beräkningar från SCB:s hälsoräkenskaper. Andelen ligger därmed kvar på en nivå som är något lägre än under pandemiåren, men i linje med utvecklingen före pandemin.
De totala utgifterna för hälso- och sjukvård ökade till 719 miljarder kronor, en uppgång med 28,3 miljarder kronor eller 4,1 procent jämfört med 2023. Ökningstakten var därmed lägre än året innan, då utgifterna steg betydligt snabbare.
Finansieringen domineras av det offentliga. Stat, regioner och kommuner stod för 86 procent av kostnaderna, medan hushållen bidrog med 13 procent genom patientavgifter och andra avgifter.
Utgifterna fördelas över flera områden där den största posten är botande och rehabiliterande vård, som utgör omkring hälften av kostnaderna. Näst störst är vård och omsorg för äldre och personer med funktionsnedsättning, följt av läkemedel till öppenvårdspatienter.