måndag, oktober 18, 2021
HemLedareVilks har lämnat stafetten vidare

Vilks har lämnat stafetten vidare

Lars Vilks är död. Han omkom tragiskt tillsammans med två poliser ur personskyddet då han färdades på E4, eftermiddagen den 3 oktober. Eller ’transporterades’ är kanske ett bättre uttryck eftersom han inte var fri att resa på egen hand. Sedan 2007 levde han med en ständig hotbild i form av en dödsdom. Livvakter var hans vardag.

Du har med all sannolikhet redan tagit del av denna tragiska nyhet. Och de många teorierna om vad som hände strax utanför Markaryd. Hur kunde, exempelvis, den civila polisbil han färdades i komma över i fel körfält då det är vajerräcken emellan? Var det en slump att Vilks, som levde under dödshot, omkom? Var det ett attentat? Frågorna är redan många. Men det är inte för dessa teorier eller att det fortfarande är en nyhet som denna ledare skrivs. Nej, syftet är att medverka till att göra Lars Vilks och hans gärning odödlig. Det fanns nämligen en lång rad individer som öppet uttrycker sitt gillande till hans död. Och dom skrattar fortfarande i bland annat kommentarsfält och trådar. Därför får vi inte tystna.

Vilks blev en symbol för yttrandefriheten. Han var också upphov till starka och delade känslor. Konsekvensen av yttrandefriheten tenderar nämligen att irritera. De upprörda känslorna har handlat dels om rätten att fritt få uttrycka sig även om sådant som i vissa grupper är tabu, dels de resurser som togs i anspråk för skyddet av honom. Och visst kan det verka knasigt att mobbarna får gå fria samtidigt som mobboffret flyttas, sätts i karantän och inte kan röra sig fritt. Resultatet har blivit ett samhälle som accepterat att en främmande ideologi ges fritt svängrum vad gäller att diktera villkor för vad som är tillåtet att yttra. Så länge livvakterna höll Lars Vilks i avskildhet kunder livet – det bekväma – puttra på i vanlig ordning.

Det handlar om Vilks och det handlar om yttrandefriheten. Vilks var en man som, genom sin mångfacetterade och mångbottnade konst, stod upp för yttrandefriheten. Även när hans eget liv stod på spel.

Vilks var en förebild genom att han stod upp emot de krafter som hotade honom men inte borde få vistas på svensk mark. ”Problemet” med förebilder och idoler är dock att de blir ställföreträdande människor vilket leder till att ingen annan behöver engagera sig. Inget kunde vara mer fel. Tyvärr förhåller det sig ändå så på en mängd områden.

Därför måste samtidigt konstateras att åsikts- och yttrandefrihet är något som kringskärs idag. Det är inte bara, som i Vilks fall, religiösa krafter som verkar utan i hög grad folkvalda i den utvecklade delen av världen. Regeringar i väst, däribland vår egen, sliter frenetiskt för att behålla sin makt och är i det beredda till genomgripande lösningar för att tysta oppositionen. Att skriva om grundlagar är ett sätt. Att verka via techjättarna som proxy ett annat. Inte sällan med motiveringen att frihet och demokrati bäst skyddas genom att var och en lämnar ifrån sig lite av den. Om och om igen.

En anledning till att många med munnen förfäktar yttrandefrihet men när det kommer till verkstad drar öronen åt sig. De inte bara tystnar utan kan tala emot sig själva. Det handlar om den yttersta konsekvensen, nämligen våld. Man är rädd för att drabbas av våld och gör därför avkall på såväl sina egna rättigheter som principen. Man orkar helt enkelt inte.

Lars Vilks är död. Men yttrandefriheten får inte dö med honom. Stafetten går vidare till oss alla. Genom att ta emot den och fullfölja loppet hedrar vi inte bara minnet av Lars utan för kampen för den yttrandefrihet som angår oss alla. Vi får inte ta den för given utan behöver påminnas om yttrandefriheten varje dag.

Läs mer om yttrandefrihet: Stå upp, stå emot!

Urban Sylvan
I grund och botten yrkesofficer. Har sedan studerat teologi och filosofi vid Lunds universitet. Prästvigd. Även arbetat i skolans värld och inom folkbildningen som rektor och lärare. Senast som lärare i filosofi, etik och ledarskap. Författare och frilansskribent. Har skrivit fyra böcker och är publicerad som krönikör i tidskrifter och antologier med lyrik. Friluftsmänniska. Brinner för yttrandefrihetsfrågor och är alltjämt krigare. Kontakt: [email protected]
Från skribenten

LÄMNA ETT SVAR

Fyll i din kommentar!
Fyll i ditt namn här