Experimentet USA 250 år

Den 4 juli 2026 firar man stort i USA. Det är 250 år sedan Självständighetsförklaringen publicerades. Det pågick under frigörelsekriget varvid de 13 staterna med stor blodspillan frigjorde sig från Storbritannien. Som jämförelse kan nämnas att det 2023 var 500 år sedan Gustav Vasa med stor blodspillan frigjorde Sverige från Kalmarunionen (EU version 1.0) men det passerade med en gäspning. Många tycks tro att det amerikanska jubiléet gäller att USA, den federala överstaten, firar 250 år men den kom senare. Jubiléet handlar om frihet från den engelska överstaten.

Tidslinje

Det underlättar att orientera sig historiskt.

• 1492 Columbus upptäcker Amerika.
• 1493 Columbus etablerar den första permanenta europeiska kolonin: La Isabela, i dagens Dominikanska republiken. Den övergavs efter några år till förmån för Santo Domingo.
• 1565 Spanjorerna etablerar staden St. Augustine i vad som är dagens Florida. Det är den första europeiska bosättningen på amerikanska fastlandet.
• 1607 Britterna etablerar Jamestown i dagens Virginia; det är den första permanenta brittiska bosättningen i det blivande USA.
• 1607-1733 De ursprungliga första 13 engelska kolonierna bildas. Bland dessa fanns också New Sweden, grundat på initiativ av Gustav Adolf men förverkligat av drottning Kristina. Det erövrades av Nederländerna och sedan av England och fick namnet Delaware.
• 1754 England och Frankrike strider om the Ohio Valley. Det leder till det världsomspännande Sjuårskriget 1756–1763 som England vinner. England vinner, tar över franska kolonier men drar på sig stor statsskuld. Vill beskatta kolonierna för att få hjälp att betala.
• 1773 Boston Tea Party
• 1775 Strider mellan koloniala miliser och England börjar i Massachusetts.
• 1776 Självständighetsförklaringen publiceras, Declaration of Independence.
• 1781 Kolonisterna besegrar engelsmännen i Yorktown, Virginia.
• 1787 Konstitutionskonventet sammanträder i Philadelphia och skriver ihop den amerikanska konstitutionen. Den skickas ut till delstaterna för ratificering. Många är skeptiska till en ny centralmakt.
• 1788 New Hampshire blir den nionde delstaten att ratificera, det antal som satts som tröskel för att verkställa den.
• 1789 De sista delstaterna kräver en Bill of Rights som skydd mot den nya centralmakten. Den ger upphov till tio tillägg (amendments). Det första tillägget gäller rätten till fri association och yttrandefrihet; det andra gäller rätten att bilda miliser och bära vapen.
• 1790 Rhode Island blir den sista staten att ratificera. De gör det motvilligt efter att den nybildade unionen hotar med att handelsblockera Rhode Island (EU-fasoner).

Amerikanerna firar alltså att de 13 staterna 1776 bestämde sig för att frigöra sig från engelskt styre och styra sig själva. Man firar inte att de 1788 underkastade sig en ny överhöghet och gradvis förlorade sin självstyrelse.

Självständiga kolonier

Kolonierna var på det stora hela självstyrande med egna folkförsamlingar, lagar, domstolar och guvernör. Det fanns tre olika typer av arrangemang vad gäller guvernören. Han kunde vara representant för engelska kronan, han kunde vara förlänad av kronan, eller han kunde vara folkvald. Kolonierna hade också egen beskattning. De flesta kolonister kände lojalitet med engelska kronan

Självstyrelsen inskränks, skatter

Under sjuårskriget vann England mycket territorium, bland annat Florida och Kanada. Men det kostade pengar och England hade dragit på sig stor statsskuld och ville lägga skatter på kolonierna för att få hjälp att betala, man hade ju trots allt stridit för dem, menade man.

Skatten gällde bland annat socker, te, tryckta alster och en del import. Beloppet var ganska blygsamt, historiker menar att det kanske handlade om 5-10 procent av vad undersåtarna i England betalade. Men det var principen kolonisterna vände sig emot, att England kunde införa skatter utan att de hade någon politisk representation i frågan. Det var ett övergrepp på deras självstyrelse och de misstänkte att det skulle öppna dörren för fler skatter och beslut över deras huvuden. Stridsropet “No taxation without representation” spreds, stridigheter och revolution bröt ut. En hel del försök till försoning gjordes men engelske kungen menade att kolonierna hade gjort fullt uppror.

Självständighetsförklaringen

Det är under den tiden som Självständighetsförklaringen skrivs. Den är kort och läsvärd. Kolonierna i förening, de kallar sig här United States, ursäktar sig och förklarar varför de motvilligt bryter med Storbritannien och startar eget. Grundprincipen är att regentens uppgift är att värna undersåtarnas rätt till liv, frihet och strävan efter ett gott liv. När han istället börjar uppträda som tyrann har de gudomlig och moralisk rätt, ja till och med plikt! att byta ut honom och organisera en bättre regering. Detta ska inte göras lättvindigt, men det finns en gräns för vad folk ska behöva tåla. Sedan följer en lista med klagomål för att bevisa att kungen faktiskt är en tyrann.

Det är publiceringen av detta dokument som firar 250 år. Amerikanerna håller det för nästan heligt. Om de också följde dess anda hade de för länge sedan gjort revolution igen och organiserat om sig.

Med revolutionskriget blev kolonierna självständiga stater. De bildade en lös konfederation för att hantera de frågor som behandlats undermåligt av engelska kronan. De stiftade The Articles of Confederation and Perpetual Union. Konfederationen var avsiktligt svag och begränsad för att inte inkräkta på staternas självständighet. Det kan jämföras med det förhållandevis svaga EG som var mest intresserad av gemensam handel och var företrädare till EU.

Konstitutionen och USA – en statskupp

Konfederationen var fröet till något större och värre. Det dröjde inte länge förrän män med ambitioner tyckte att konfederationen hade brister och var för svag. Staterna skickade totalt 55 delegater till Philadelphia för att revidera artiklarna. Bland deltagarna fanns namnkunniga personer som

• George Washington (Virginia), ordförande, tidigare befälhavare över den kontinentala armén under kriget, sedermera förste president över den blivande unionen
• Doktor Benjamin Franklin (Pennsylvania), då 81 år gammal
• James Madison (Virginia), kallad konstitutionens fader
• Alexander Hamilton (New York), stark förespråkare för en stark federal överstat med egen musikal

Under processens gång gick delegaterna långt över sina befogenheter och lade grunden för en politisk union med en egen konstitution. Av de 55 delegaterna var det 39 som i slutänden skrev under den. De övriga tyckte den gav för stora befogenheter till den föreslagna centralmakten och saknade skydd för personliga och statliga rättigheter – en Bill of Rights. Somliga har beskrivit bildandet av den federala överstaten USA som en statskupp.

Det berättas att när utkastet till konstitutionen var färdigt fick Benjamin Franklin frågan av en viss fru Elizabeth Willing Powel:
– Well, Doctor, what have we got—a republic or a monarchy?
– A republic, if you can keep it.

Franklin lär också ha sagt att “Så länge som folket är hederliga och dygdiga; och när de inte längre är det kommer de behöva en despotisk regering.”

John Adams, som efterträdde George Washington som president för unionen förklarade att “Vår Konstitution är bara gjord för ett moraliskt och religiöst folk. Den är fullkomligt otillräcklig för alla andra.”

Ganska snart hade nio av de 13 staterna ratificerat. De övriga krävde mer garantier för statlig självstyrelse och personliga friheter. Efter att de blev lovade en Bill of Rights och hotats med ekonomisk blockad och svält skrev de till slut under.

Det var alltså inte självklart att staterna skulle godkänna konstitutionen och gå med i unionen. Den var för stor; frihet bevaras lättast i små politiska enheter. Det krävdes en hel del tvivelaktigt politiskt trixande för att få dem att ratificera konstitutionen. Ganska likt EUs propaganda, påverkansoperationer, hot och trixande med folkomröstningar tills folk tröttnar och röstar rätt.

Konstitution för en bostadsrättsförening

Personligen var jag länge rätt imponerad av amerikanska konstitutionen – tills jag faktiskt läste den. Den har fördelen att vara kort, läsbar och hyfsat logisk. Jämför gärna med de oseriösa svenska grundlagarna som är nerlusade med dagsaktuella värderingar om sexualitet, klimat, mångfald och diskriminering. Jag trodde att konstitutionen, till skillnad från de svenska grundlagarna, faktiskt skyddade individen. När jag läste den insåg jag att den mest påminner om stadgarna till en bostadsrättsförening. Den talar om hur de tre grenarna – folkförsamling, högsta domstol och verkställande – ska utses och vilka befogenheter de har. Den motiverar unionens existens med de intetsägande orden

in Order to form a more perfect Union, establish Justice, insure domestic Tranquility, provide for the common defence, promote the general Welfare, and secure the Blessings of Liberty to ourselves and our Posterity.

Bill of Rights

Något skydd för grundläggande friheter fanns inte i det ursprungliga förslaget till konstitution. För att få de sista staterna att skriva under föreslogs en Bill of Rights, en lista med tolv förslag, varav tio antogs som tillägg till konstitutionen. Det första tillägget gäller rätten till fri association och yttrandefrihet; den federala staten får inte blanda sig i människors åsikter och sammanslutningar. Det andra tillägget gäller rätten att bilda miliser och bära vapen för att folk ska kunna skydda sig mot centralmakten när den tillskansat sig för mycket makt och spårar ur. Nionde och tionde tilläggen slår fast att alla befogenheter som inte uttryckligen tilldelats den federala överstaten tillhör delstaterna och folken.

Det börjar spåra ur – inbördeskriget 1861-1865

En generation senare började det knaka i fogarna. Centralmakten gynnade nordstaterna på bekostnad av sydstaterna. Det hade varit frivilligt att gå med i unionen. Sydstaterna menade att de givetvis också kunde lämna, i andan av självständighetsförklaringen. Elva sydstater tackade för sig, drog sig ur unionen och bildade en egen konfederation. Abraham Lincoln började krig mot dem. Efter fyra år med lidande och död hade han krossat Konfederationen, hindrat utbrytningsförsöket och “räddat unionen”.

Detta förändrade synen på unionen. Nya tillägg lades till konstitutionen, som tvärtemot de första tillägen inte begränsade överstatens makt utan utökade den. Som med Sveriges grundlagar. Medborgarskap blev en fråga för centralmakten (14). Ungefär som när en person blir medborgare i en EU-medlemsstat och får ett EU-pass får han också av rätt att röra sig i andra EU-medlemsstater. Genom tillägg utökades rösträtten till alla samhällsgrupper oavsett kön och ställning (15, 19), skattebetalare eller ej (24); åldern för rösträtt sänktes (26); alkohol förbjöds (18); och tilläts igen (21). Och inte minst tog sig den federala staten rätt att beskatta alla inkomster direkt (16)!

Grattis till ett bra försök

Det var ett intressant experiment. Som misslyckades. Det visar vad som händer när man tillåter för stora politiska enheter. Inga papper i världen kan då begränsa härskarnas lystnad efter mer makt, pengar och mindre frihet för undersåtarna. USA har efter nästan 250 år utvecklats till något som påminner om maffia. Det är pengar som styr. Särintressen krigar och mördar för vinning och främmande intressen, skyddar sina närstående, straffar dem som trilskas. Man förhalar och vägrar utreda och lagföra uppenbara brott och konspirationer. Yttrandefrihet kringskärs och kritik begränsas med hatbrottslagar. Om revolutionärerna såg dagens USA skulle de omedelbart gripa till vapen.

Dock har amerikanerna fortfarande mer kvar av yttrandefrihet än vi EU-undersåtar tack vare första tillägget. Och de förstår vikten av att kunna skydda sig mot centralmakten tack vare andra tillägget. Det är värt att fira.

Grattis till alla amerikaner för självständighetsförklaringen denna 4 juli 2026. Kom ihåg vad era förfäder gjorde och låt er inspireras.

—

Omslagsbildens källa och licens här