Irland vill skärpa kraven för medborgarskap
Utrikes. Irlands regering vill höja kraven för att få irländskt medborgarskap genom naturalisation. Den som i dag normalt måste ha bott i landet i fem år före en ansökan ska enligt förslaget behöva vänta i åtta år.
De nya reglerna innebär också att den sökande ska genomgå språktest, kunna försörja sig ekonomiskt samt visa kunskaper om det irländska samhället, politiken och medborgerliga frågor. Regeringen har godkänt att lagförslaget tas fram med prioritet.
I Sverige infördes liknande skärpningar den 6 juni 2026. Huvudregeln för medborgarskap höjdes då från fem till åtta års hemvist. Det infördes samtidigt krav på egen försörjning och kunskaper i svenska och om det svenska samhället samt skärpta krav på ett skötsamt och hederligt levnadssätt.
Justitieminister Jim O’Callaghan beskriver medborgarskap genom naturalisation som ett privilegium som ska förtjänas genom bland annat långvarig laglig vistelse, ekonomisk självförsörjning, integration och deltagande i samhället. Enligt regeringen ska reformen stärka naturalisationssystemet och föra Irland närmare reglerna i flera andra EU-länder.
Förslaget har samtidigt lett till protester. På onsdagen samlades demonstranter utanför det irländska parlamentet Leinster House i Dublin. Flera personer som närmar sig dagens femårsgräns befarar att de kommer att behöva vänta ytterligare flera år innan de kan ansöka om medborgarskap. Kritiker har också ifrågasatt hur kravet på ekonomisk självförsörjning ska påverka exempelvis personer med funktionsnedsättning, vårdande anhöriga och föräldrar.
Källa: The Irish Times