Armeniens premiärminister vill stoppa ”vapeniseringen” av folkmordet
Utrikes. Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan vill att landet slutar använda det armeniska folkmordets internationella erkännande som en del av sin utrikespolitiska agenda. I ett tal inför nationalförsamlingen sade han att andra stater har gjort frågan om folkmordet till ett politiskt vapen – och att armenierna själva i slutändan drabbas av detta.
Uttalandet gjordes när Pasjinjan presenterade regeringens program för 2026–2031. Programmet bygger på regeringens idé om ”Det verkliga Armenien”, där den nuvarande republiken och dess internationellt erkända gränser ska stå i centrum för den armeniska statens politik. Regeringen beskriver den nya perioden som Armeniens ”fjärde republik”.
Pasjinjan sade uttryckligen att internationellt erkännande av det armeniska folkmordet inte längre ska ingå i Armeniens utrikespolitiska agenda. Som exempel tog han upp Israel, vars regering enligt Pasjinjan nyligen inledde en process för att erkänna folkmordet men därefter stoppade den. Han använde detta som illustration av hur andra länder kan använda frågan utifrån sina egna geopolitiska intressen.
– Internationella aktörer vapeniserar våra martyrers ben och skjuter på varandra med dem, men det är vi som blir offer, sade Pasjinjan enligt den officiella utskriften av talet. Han menade att Armenien måste sätta stopp för denna ”vapenisering” av folkmordet eftersom armenier återkommande har fått betala priset när stormakter använder den armeniska frågan i sina konflikter.
Premiärministern kopplade resonemanget till Armeniens historiska beroende av främmande makter. Han hävdade att armenier från 1800-talet satte sitt hopp till internationella garanter och stormakter, särskilt Ryssland, men lämnades utsatta när dessa makters intressen förändrades. Enligt Pasjinjan måste dagens Armenien dra lärdom av detta och inte bygga sin säkerhet på förhoppningen att andra stater ska skydda landet.
Samtidigt betonade han att detta inte innebär att minnet av folkmordet ska överges. Den 24 april, då folkmordets offer högtidlighålls, och minneskomplexet Tsitsernakaberd i Jerevan tillhör enligt Pasjinjan det armeniska folket. Men minnet ska enligt honom användas för eftertanke snarare än som utrikespolitiskt instrument.
Källa: Armenpress, Armeniens premiärministers kansli