Jag for ned på byn. Tankade bilen och fyllde upp tre jeepdunkar. Kostnad: 2000 kr. Bilens tank är av ordinär storlek.
Enligt Ekonomifakta är ungefär hälften av priset vid pump skatter och moms. Den senare tas ut på både bensinpris och skatter. Moms på skatt – en socialdemokratisk uppfinning som “borgerliga” regeringar saknar vilja och kraft att avskaffa.
Bilen använder min fru för att ta sig till arbetsplatsen. Där intjänar hon en lön som raskt beskattas av både kommun, region och stat. För ynnesten att ta sig till arbetet betalar hon alltså skatt till staten. Infrastrukturen har hon redan betalt via vägtrafikskatten.
Eftersom vi bor på landet betalar vi även skatt till staten när vi tar bilen till byn för inköp av livsmedel och annat livets nödtorft. Sådana livsnödvändiga förbrukningsvaror som staten naturligtvis tar ut moms på.
Jasså, du vill leva? Var god betala moms.
Bensinen i dunkarna ska användas till gårdsarbete. Motorsåg, röjsåg och snöslunga. Någon enstaka liter må hamna i båtmotorn för rekreation (det är en manlig 2,5 hästars snurra, så åtgången är modest).
För ynnesten att med eget arbete på min fritid hålla hemmanet i ordning, ska jag alltså betala staten.
Vi byggde oss ett hus. Med tiden kröp insikten på mig att för allt material jag köpt, så hade tjugolappen på varje hundralapp i utgift gått till staten. För varje regel, råspontbräda, fönster, karmskruv, trådspik, gipsskiva, apparatdosa, klinkerplatta, skåplucka och rännkrok, så var staten där och skar emellan. Samma lika gällde de tjänster vi köpte.
Från det att grävskopan tog första taget tills dess att bygget var klart och slutlov beviljades, så utgick 25% moms på allt. Vi har betalat staten 2-300 000 kr i moms för att få bygga oss ett hus.
Staten har en bortre gräns. Den obligatoriska trafikförsäkringen är momsfri, så även hus- och hemförsäkring för det hus vi betalat staten hundratusentals kronor för att få bygga. Ja, faktum är att bygglovet var momsfritt och tur var väl det, med tanke på den groteska kommunala taxan.
En majoritet av arbetstagarna förstår inte det skattesystem de är en del av. Det är något abstrakt och besvärligt man inte orkar eller förmår sätta sig in i. Vad får jag i plånboken den 25:e? – är en fråga som kanske bäst beskriver sakernas tillstånd.
Sådana dummerjönsar kan man lura dit man vill, varför denna text landar i den fråga vars relevans ökar dag för dag: Hur skyddar man sitt hushåll från demokratins konsekvenser?
