Med tanke på att vi lever under ett statsskick där majoriteten sägs bestämma är det märkvärdigt hur stor del av det offentliga rummet som upptas av diverse sexuella och etniska minoriteter.
På kvinnoklinikerna
Inne på toaletten på en vanlig kvinnoklinik möts jag av dessa pamfletter.
Får du påverka ditt eget liv? – Verkar vända sig till de som har en släkt eller familj som kontrollerar dem.
Får du gifta dig med vem du vill? – Här upplyses vi om att det är din rättighet att gifta dig med vem du vill.
Vet du vad kvinnlig könsstymping är? – Här upplyses vi om att det är förbjudet med kvinnlig könsstympning i Sverige.
Regnbågshuset – en mötesplats för hbtqi-personer – En upplysning om en samlingsplats för hbtqi-personer.
Hälsocoach online – stärk din hälsa och må bättre i vardagen.
Jag är inte förvånad men förbluffad över hur så mycket av budskapen handlar om dessa förhållandevis små grupper i samhället. Inget om bäckenbotten-träning eller annat lämpligt på en kvinnoklinik. Några månader senare var jag på en annan klinik men i privat regi. Där fanns broschyrer om klinikens olika behandlingar och ett litet visitkort med jourlinje för våld i nära relationer. Inget mer.
Givetvis är alla ämnen som tas upp ovan allvarliga för de som drabbas. Urvalet säger någonting om hur mycket plats det tar upp på denna regiondrivna klinik.
På biblioteket
Jag går vidare till biblioteket. På barnavdelningen möts jag av en tidskrift som behandlar Drakar och Dragqueens.
Den allmänna anslagstavlan
Även på den stora anslagstavlan frodas de upphöjda minoriteterna. Tydligen finns en bokcirkel för queer-personer. Kanske lite begripligt på ett bibliotek. Om man inte kommit så långt i sin resa än finns ett annat forum för de som funderar på sin sexualitet.
Här finns också anslaget för de som är kraftigt överviktiga, brädspelare, de som vill hålla till på en kulturverkstad, läxhjälp och det lite oväntade beachvolley.
Ett intressant urval av det institutionerna har att erbjuda i form av viktig samhällsinformation.
