Den politiska adeln parasiterar på dig

På regeringens hemsida basunerades fredagen den 4 juli ut: “Nytt uppdrag till Sida ska motverka jäv och korruption inom biståndet”. Regeringen fortsatte sedan:

“Svenskt bistånd ska bli ännu mer effektivt, resultatorienterat och transparent. Därför får Sida nu ett nytt uppdrag om att stärka arbetet mot jäv och korruption både på Sida och vid utlandsmyndigheterna.” Sida ska övervaka sig själv. Fint.

Det är väl känt sedan länge att Socialdemokraterna har använt Sida för att stödja till S-rörelsen knutna organisationer. Ett bra exempel är Olof Palme Internationella Center. Av 185 miljoner kr i intäkter under år 2024 var 171 miljoner kr bidrag. Sidas andel av bidragen var 162 miljoner kr. 

Socialdemokraterna har inte bara hållit sina egna under armarna. Man har också tillsett att organisationer som är helt fristående från S får stöd – om och när de förmedlar narrativ som harmonierar med S-politik. Av RFSL:s 67 miljoner kr i intäkter år 2023 var 64 miljoner kr bidrag. 30 miljoner kr av dessa kom från Sida. Under 6 år var Carin Jämtin (S) generaldirektör för Sida. 

Jäv och korruption inom biståndet är alltså inte fenomen som endast existerar i u-länder nära ekvatorn. 

Det bisarra upplägget att en statlig biståndsmyndighet lämnar bidrag till organisationer i Sverige för att dessa ska “utföra bistånd”, omsätter enorma belopp. Förra året summerades alla Sida-bidrag till organisationer med säte i Sverige som ska sprida demokrati och verka för mänskliga rättigheter, till makalösa 4,45 miljarder kr. Av dessa var 151 miljoner kr vikta för PAO:er – partianknutna organisationer – varav Olof Palme Internationella Center alltså var en. Den uppmärksamme läsaren förstår att Palmecentret får bidrag både i egenskap av PAO och via andra biståndsprogram inom Sida.

Regeringsbytet har ännu inte ändrat på detta. Det är nämligen inte bara S som har en PAO, ty det har alla riksdagspartier. Ja, även SD. Deras PAO heter “Hepatica” och ägnar sig åt biståndsskojeriprojekt i Ukraina. Förmodligen Ukraina, ska jag nog skriva. Varför? Därför att Sida tycker att uppgifterna om var i världen Hepatica sätter sprätt på skattebetalarnas pengar ska vara sekretessbelagda uppgifter. Sådana maskas sålunda i PAO:ernas inlämnade redovisningar av hur de använt skattemedlen de tilldelats. Hepaticas redovisning är dock inte mer maskad än att det tydligt framgår att språkbehandlingen i dokumentet är den man finner hos en i bästa fall medelmåttig gymnasist. 

Regeringen brukar för övrigt skita ur sig de mest illaluktande kommunikékorvarna på just fredagar. Det blir minst uppmärksamhet på det sättet.  

Civil Rights Defenders (CRD) är ytterligare ett exempel på en organisation som finansieras av Sida och samtidigt påstås tillhöra civilsamhället. Den bildades 1982 av Gerald Nagler, son till en judisk affärsman som invandrade till Sverige från Österrike 1931. Hur den en gång i tiden finansierades är oklart, men idag står Sida för 103 miljoner kr av totala intäkter om 176 miljoner kr.

Antalet anställda är enligt årsredovisningen 90, varav 69 är placerade i Stockholm. Naturligtvis ligger kontoret där det händer – på Södermalm. Övriga anställda återfinns i utlandet. På hemsidan påstår CRD, tvärtemot årsredovisningen, att antalet anställda överstiger 100. 

Högsta chefen för CRD har titeln “generalsekreterare” och heter Sofia Walan. Hon är relativt nytillträdd. Organisationsformen är ideell förening. Walan har enligt LinkedIn arbetat uteslutande inom NGO:er: Rädda Barnen, Sveriges Kristna Råd, Kristna Fredsrörelsen, Studieförbundet Bilda och BRIS (Barnens Rätt i Samhället). 

NGO är missvisande. Det bör kallas GF-NGO: Government Funded Non Government Organization. Den “ideella föreningen” Civil Rights Defenders hade förra året 32 betalande medlemmar. Avgiften var 300 kr/år och medlemmarna bidrog enligt årsredovisningen med 8100 kr. Alltså var det flera som inte betalade medlemsavgiften eller så föll medlemmar bort under året. Att CRD påstås vara en ideell förening i civilsamhället är ett hån mot dess finansiärer, skattebetalarna. 

Paradigmskiftesregeringen låter det fortsätta. Ulla Andrén är ledamot i CRD:s styrelse. Hon har arbetat med bistånd och diplomati i över 40 år. “Främst på Sida och UD” meddelar CRD i presentationen av henne på hemsidan. 

S köpte lojaliteten hos tusentals tjänstemän inom godhetsindustrin, genom bidragsutdelandet. Man gjorde dem bokstavligen beroende av S för sin försörjning. De visste vilken hand som födde dem och på så sätt fick S autonoma valarbetare som tog partiets intressen tillvara 365 dagar om året. 

Lyft nu blicken. Folkbildningsrådet sölar i år ut 1,5 miljarder kr till studieförbunden. Där finns S-knutna ABF, men även studieförbund knutna till C och M. Sveriges Radio får 3,4 miljarder kr. Sveriges Television 5,6 miljarder kr. 

Lätthögern har beklagat bidragen. Beklagat en påstådd vänstervridning inom public service. Men har man gjort något åt saken? Nej. Reinfeldts första mandatperiod regerade man med egen borgerlig majoritet. Ingenting hände. Sittande regering har majoritet med stöd av SD. Ingenting händer. 

Nej, kosmetiska detaljer ska inte bokföras som “förändring”. Inga omvälvande struktur- och systemförändringar genomförs. Detta är en observation som det inte går att blunda för och frågan måste ställas: varför görs det inte?

Därför att alla dessa parasitära organisationer respektive public service delar en överordnad egenskap som sträcker sig bortanför enskilda partier: de stödjer det politiska etablissemanget. Och borgerligheten vill själva utnyttja detta faktum, precis på det sätt S har gjort. Utanför skattemedlens värld kan man däremot göra saker. Till exempel skjuta sosseriets lotteri i sank. 

(Den som vill hävda att SVT och SR är sammansatta av vänsterextremister, bör studera public service hantering av Nato-frågan).

Jag har själv gett upp hoppet om att Sveriges väljarkår ska förstå något av allt detta, annat än en mycket, mycket liten minoritet. Tidigare höll jag åsikten att det var osunt att förakta det folk man sökte få att ändra uppfattning. Det blir allt svårare att hålla fast vid den åsikten, annat än som en teorifigur att svära till när magen är mätt, solen skiner och humöret är på topp.