Energimyndigheten vill bevara oljepannor av beredskapsskäl – ”bromsar inte klimatomställningen”

Inrikes. Energimyndigheten vill att landets fjärrvärmeaktörer ska avstå från att skrota oljepannor som inte längre används i den ordinarie produktionen, enligt SVT Sörmland. I stället föreslås pannorna bevaras som en del av beredskapen vid kris eller krig, för att säkerställa värmeförsörjningen om andra energislag slås ut.

Förslaget är en del av ett regeringsuppdrag som myndigheten fick förra året, med syfte att stärka och värna fjärrvärme- och kraftvärmesektorn i Sverige. I dag används olja i mycket begränsad omfattning inom fjärrvärmen, och avvecklingen av oljepannor pågår. Samtidigt uppskattar Energimyndigheten att omkring 500 pannor fortfarande finns kvar hos fjärrvärmeaktörerna, och det är dessa som nu bedöms kunna spela en roll i totalförsvaret.

– Det ska fungera som en avskräckning mot att angripa Sverige, säger Pontus Ohlsson, handläggare på Energimyndigheten. Han pekar på kriget i Ukraina som en viktig lärdom, där tillgången till reservpannor och reservkraft visat sig avgörande för att upprätthålla samhällsviktiga funktioner.

Att hålla pannorna i driftbart skick innebär kostnader för underhåll och tillsyn. Enligt Energimyndigheten kan dessa komma att omfattas av en ny stödförordning, där staten för dialog med fjärrvärmeaktörerna om hur beredskapskostnaderna ska hanteras. Samtidigt betonar myndigheten att åtgärden inte är tänkt att bromsa klimatomställningen, eftersom pannorna endast ska användas i undantagsfall vid allvarlig kris eller krig.

Energimyndigheten planerar att slutredovisa sitt uppdrag om stärkt leveranssäkerhet inom fjärr- och kraftvärmesektorn senast den 28 maj. Då väntas regeringen få ta ställning till om förslaget ska omsättas i praktisk politik.