Finanspolisen: Företag används systematiskt för storskalig penningtvätt

Juridik. Finanspolisen slår i en ny rapport fast att företag i stor utsträckning används som verktyg för att tvätta pengar från kriminell verksamhet. Genom att starta eller ta över bolag kan brottsaktörer dölja pengars ursprung bakom till synes legitima affärstransaktioner.

Rapporten beskriver två huvudsakliga tillvägagångssätt. I långsiktiga upplägg används samma bolag under flera år genom parallella bankkonton, osanna fakturor och komplexa transaktionskedjor där brottspengar blandas med legala medel. I mer kortsiktiga upplägg används företag som förbrukningsvaror. Dessa bolag sätts upp via målvakter och bolagsförmedlare, saknar verklig verksamhet och hanterar enbart brottspengar innan de avvecklas, ofta genom konkurs.

– Vi kan konstatera att omfattande penningtvätt sker i komplexa bolagsmiljöer, där flera sårbarheter gör det möjligt för kriminella aktörer att fortsätta sin brottslighet, säger Lena Palmklint, chef för Finanspolisen.

Enligt rapporten upprepas tidigare kända modus, ofta med internationella kopplingar och avancerade bolagsstrukturer som försvårar granskning. Osanna fakturor och andra fabricerade underlag används systematiskt för att legitimera värdeförflyttningar mellan bolag. Palmklint pekar på att sårbarheter i det finansiella systemet och hos myndigheter bidrar till att mönstren består.

Finanspolisen lyfter flera möjliga motåtgärder. Bland annat föreslås krav på att samtliga aktiebolag i en koncern redovisar en översikt över koncernstrukturer, koncerninterna fordringar/skulder, aktieägartillskott och koncernbidrag i årsredovisningar. Ett centralt aktieägarregister för onoterade bolag lyfts också fram som ett verktyg för att effektivare upptäcka bolag som används för brottslig verksamhet. Vidare betonas behovet av att banker och andra verksamhetsutövare stärker sin rapportering av misstänkt penningtvätt kopplad till företagsupplägg.