Matriarkala strukturer

1992 orsakade dåvarande LO-ordförande Stig Malm stort rabalder efter att ha använt uttrycket “fittstim” under en fikapaus i LO-högkvarteret. Sju år senare fick uttrycket ge namn åt en feministisk antologi. Redaktörer var Belinda Olsson och Linda Skugge, vars vägar korsats på tidningen Expressen. 

Året efter Stig Malms språkliga groda lanserade H&M modellen Anna Nicole Smith på reklampelare i den offentliga miljön. Hennes pinupuppastil orsakade stor uppståndelse.

Ett kvarts sekel har förlöpt sedan dess. Belinda Olsson letade sig så småningom in på SVT. Där kom hon först att reta upp feministiska tyckonomer med programmet “Fittstim – min kamp”. Senare orsakade serien “Från savannen till Tinder”, där biologiska skillnader mellan könen undersöktes, liknande reaktioner. Belinda gick från pionjär till något för revolutionärerna att äta.

Skugges fall var mer handfast då hon ertappades med att visa upp företräden, behag och håligheter på ett Only fans-konto. Porr modell pay per view. Helt rätt i tiden. Helt fel person.

Debattören och företagaren Arne Weinz fälldes i våras för hets mot folkgrupp. Han överklagade domen och helt nyligen hölls förhandling i hovrätten. Swebbtv:s Mikael Wilgert intervjuade Weinz direkt därefter och det gjordes känt för tittarna att deltagarna i förhandlingen utgjordes av två nämndemän, tre juristdomare och en åklagare – samtliga kvinnor.

Protokollföraren var man.

Amazonerna har letat sig in i rättsväsendet. Parallellt är samhället mer sexualiserat än någonsin tidigare. Internet serverar all perversion som tänkas kan. På biblioteken driver fikusar gäck med kvinnligheten, utstyrda i fjädrar och paljetter. Deras tjänster beställs av bibliotekarier. År 2021 fanns det 59 svenska kommuner i vars bibliotek det inte fanns en enda man anställd. 

Den framlidne finlandssvenske filosofen Georg Henrik von Wright skrev många böcker. Två av dem var “Myten om framsteget” (1993) och “Att förstå sin samtid” (1994). 

Titlarna känns kusligt aktuella.

Rättens könssammansättning under Weinz förhandling ger en fingervisning om framtiden. Statistik från Domstolsverket visar att 57% av domarna är kvinnor – 2005 var samma siffra en knapp tredjedel.

I politiken gäller varannan damernas. 

Av de antagna till polisutbildningen förra hösten, som fortfarande var kvar efter två veckor, var 36% kvinnor.

Kvinnodominansen i domstolsväsendet har säkerligen inte kulminerat ännu. Av de antagna till juristprogrammet på Stockholms Universitet nu i höst, var 64% kvinnor. 

Kvinnodominans gäller i statens verksamheter. Hos hälften av myndigheterna är 60% eller mer av personalen kvinnor. På Domstolsverket är andelen kvinnor 71%. 

Arbetsgivarverket, som är den myndighet som har vänligheten att hålla denna statistik, meddelar att “det är oönskat att ha alltför enkönade arbetsplatser”. Uttalandet fälls av Åsa Krook. Hon är “chef för arbetsgivarutveckling” på myndigheten. 

På Arbetsgivarverket är 29% av de anställda män.

Att begreppet “patriarkala strukturer” inte är hippt längre, är fullt förståeligt. Dagens unga tjejer kommer imorgon att uttrycka sig i termer av kärringvälde.

Parallellt med att offentlig sektor i allmänhet och statens myndigheter i synnerhet tas över av kvinnor, så faller samhället i en rad avseenden. Det är normalt att vänta i två år på rättegång. Bombdåd och gängmord. Vidöppna gränser. Omyndiga tonåringar får besluta om sin könstillhörighet och skedmatas hormoner, men myndiga 19-åringar får inte handla på Systembolaget. 

Finns det där ett samband och är det i så fall kausalt? Detta bör börja diskuteras.

Kanske inte i termer av att Stig Malms vulgära fittstim har tagit över. 

Det duger gott att mynta begreppet “matriarkala maktstrukturer”.