Överstatlighet i folkhälsoarbetet: Cancerfonden kritiska till hur EU:s cancerplan implementeras

Inrikes. EU:s cancerplan är EU:s gemensamma ramverk för att förebygga cancer, stärka tidig upptäckt och minska skillnader i cancervård mellan medlemsländer och regioner. Planen, som antogs 2021, omfattar både politiska mål och EU-finansiering och syftar till att höja ambitionsnivån i hela Europa. Hur väl planen omsätts i praktiken varierar dock – även inom enskilda medlemsländer.

Sverige ligger internationellt långt fram inom cancervård, men tillämpningen av EU:s cancerplan är långt ifrån jämlik. Det visar en ny nationell kartläggning genomförd av Cancerfondens externa granskningskommitté. Granskningen är den första i sitt slag och visar stora skillnader mellan regionerna när det gäller screening, vaccinationer, diagnostik, forskning och förmågan att delta i EU-initiativ.

Skillnaderna får konkreta konsekvenser för patienters tillgång till förebyggande insatser och vård. I den region som når högst täckningsgrad för screening av livmoderhalscancer uppgår andelen till 92 procent, medan motsvarande siffra i den region som presterar sämst är 72 procent.

Granskningen visar också att regioner som deltar aktivt i EU-projekt får tillgång till ny kunskap, nätverk och innovationsmiljöer. Samtidigt har andra regioner svårt att delta på grund av begränsade resurser och bristande nationellt stöd, vilket enligt rapporten riskerar att förstärka ojämlikheten i cancervården.

Sverige har nyligen beslutat om en uppdaterad nationell cancerstrategi som i flera delar hänvisar till EU:s cancerplan. Enligt granskningskommittén återstår att se om kopplingen leder till praktiska förändringar i regionernas arbete eller om skillnaderna i genomförande består.