För några veckor sedan körde tjuvar en bil rakt igenom fönsterpartiet på Max restaurang i Kista galleria. De tog sig vidare in i själva gallerian och försökte där forcera ett växlingskontor. Det misslyckades.
Jag befinner mig till vardags i Kista, då jag har mitt arbete där. Och jag promenerar till arbetet via just Kista Galleria. Det var en spektakulär syn att se bilen inne bland bord och stolar på Max.
Imorse var det dags igen. Trägen vinner, säger man. Går det inte med personbil, så får man ta hjullastare.
För det är precis vad man gjort. I gallerian möttes jag av diesellukt, poliser och avspärrningsband. På håll skymtade en gul och ståtlig hjullastare. Med motorn igång. Inne gallerian.
Gångstråket genom gallerian som löper från tunnelbanan till arbetsområdet är avspärrat. Det blir till att gå runt. På Jan Stenbecks torg finns fler poliser och väktare. Fler plastband.
Jag frågar en polis: ”Det luktar diesel i gallerian. Maskinen är igång. Varför stänger ni inte av den?”
Polisen är tyst och säger sedan:”Menar du traktorn? Du, vi går inte i närheten av den.”
Jag tar några bilder och går vidare. Sätter mig över en kopp kaffe på jobbet i arla morgonstund och expresskriver den här texten. Mitt bestående minne kommer att vara plastbandsavspärrningar och en hoper poliser som bevakar en hjullastare med tändningen igång.
Om man inte har dådkraft att vrida om nyckeln på en hjullastare, hur tusan ska man kunna skydda mig och min familj då?
