Rättning i ledet: Slå Expo där det gör ont istället
Nick Alina postade nyligen ett kort videoklipp från Alternativ för Sveriges Karl XII-manifestation i Kungsträdgården. Klippet visar Morgan Finnsiö från Expo tillsammans med okänd fotograf. Båda iförda varselvästar med ordet “PRESSFOTOGRAF” på. Fotografen är uppflugen på ett smidesstaket och upptagen med att fotografera deltagarna i manifestationen. Han använder ett ljusstarkt teleobjektiv på vad man får anta är en senaste modellen systemkamera. Det är dyrt att fotografera ansikten good enough för åsiktsregistrering i dåligt novemberljus.
När Alina gör sig rolig över att Finnsiö framstår som ”säkerhet” åt fotografen, ser den mångårige Expomedarbetaren besvärad ut. Det kan han gott göra. Människor i hans profession förtjänar ingen respekt. Prostituerade har mer heder i sig. Det var sant bakom järnridån och det är sant i Sverige idag. Ändå är det meningslöst att häckla Expo på detta sätt.
Den nationella högern borde istället angripa Expo på ett systematiskt sätt. Slå dem i veka livet. Trycka på de ömmande punkterna. Om och om igen. Hamra in vad deras verksamhet går ut på.
Om Alternativ för Sverige skulle börja föra register över Expofolket, komplett med personuppgifter, sociala bindningar, släktskap, fotografier på ansikte, bostad och bil – då skulle vi begå brott. Åsiktsregister och register över andra känsliga uppgifter är generellt olagliga. En ”ytterhöger” som registrerar journalister – ve och fasa!
Det finns dock ett undantag: journalistisk verksamhet. Naturligtvis ska en redaktion som Uppdrag granskning på SVT kunna upprätta register över personer vid större grävande arbete. Temporära register.
Expo råkar nu vara en tidning, minsann. Utgivningsbevis och ansvarig utgivare har man. Tidningen är smörja. Tunn och utkommer pinsamt sällan. Jag brukar läsa den på Kista bibliotek. Det roar mig att min kontaktyta mot mångkulturen, både privat och i mitt arbete, förmodligen är vida större än den samlade Exporedaktionens dito. Hägerstensboende världsförbättrare som folkuppfostrar i ämnet tolerans och hävdar att folkutbytet är en myt, har inget att skaffa i de utanförskapsdelar av Stockholm jag periodvis rör mig.
Tidningen är en front för att kunna bedriva en åsiktsregistrerande verksamhet. Expo utnyttjar vad som är ett rimligt journalistiskt undantag från förbudet mot åsiktsregistrering och använder detta för att driva privat underrättelsetjänst som inkluderar fotografering och registerföring av medborgare i lagliga demonstrationer. Ett arbete som är en evighetsartikel med inslag av att ropa varg och vars syfte är att dels försörja utövarna, dels tillvarata det politiska, fackliga och massmediala etablissemangets intressen.
Mainstreammedia är med på tåget. De anlitar Expo som experter. Nazister efterfrågas och nazister levereras. Idiotjournalistikens motsvarighet till kökets smakförstärkare. De ger också politikerna i Mittens rike högerbusar att utgöra bålverk mot. När man degenererats till själlösa byråkrater vars främsta företräden är nepotism och medelmåtta, krävs kontrasthöjande rekvisita för att överhuvudtaget synas.
Nick Alina skulle ha frågat Morgan Finnsiö: Är det journalistik ni ägnar er åt nu?