Skatteverket om bidrag: ”bygger på tillit” – fungerar dåligt

Inrikes. Skatteverket vill se skärpt kontroll av offentliga stöd till den ideella sektorn och föreslår att myndigheter, regioner och kommuner ska rapportera utbetalningar och återkrav som kontrolluppgifter. Enligt myndigheten skulle åtgärden minska risken för bidragsbedrägerier och annan välfärdsbrottslighet samt stärka insynen i hur offentliga medel används.

Varje år betalas över 20 miljarder kronor ut i offentliga stöd till ideella föreningar, stiftelser och registrerade trossamfund. Samtidigt saknas i dag en samlad överblick över vilka mottagarna är och vilka belopp som betalas ut. Skatteverket bedömer att nuvarande system, som till stor del bygger på tillit och självrapportering, inte ger tillräckliga möjligheter till kontroll.

”Systemet bygger på tillit och självrapportering, men det fungerar dåligt. Om myndigheterna fick tillgång till aktuella uppgifter om vad som har betalats ut skulle kontrollen förenklas och allmänhetens förtroende för hur offentliga medel används skulle stärkas”, säger Susanne Howard, brottsförebyggande samordnare på Skatteverket.

Myndigheten pekar på flera strukturella brister. Av de cirka 164 000 ideella föreningar som har organisationsnummer saknas fungerande adressuppgifter för omkring 30 000. För majoriteten av föreningarna finns dessutom inga tillförlitliga uppgifter om ekonomisk aktivitet, vilket försvårar kontrollen av bidragssystemen. Utöver föreningarna finns cirka 22 400 stiftelser och 2 100 registrerade trossamfund.

”Det saknas uppgifter om ekonomisk aktivitet för majoriteten av de ideella föreningarna. Tillgång till kontrolluppgifter skulle förbättra kontrollen avsevärt. De som betalar ut stöd skulle kunna förebygga felaktiga utbetalningar och stärka kontrollen över offentliga medel. I dag finns det ingen tillfredsställande kontroll inom det här området”, säger Susanne Howard.

Skatteverket förordar därför att en statlig utredning tillsätts så snart som möjligt för att analysera om en kontrolluppgiftsskyldighet bör införas för statliga myndigheter, regioner, kommuner och andra utbetalare. Utredningen ska även belysa hur ett sådant system kan ge bättre underlag för kontroll och minska risken för skattefel, bidragsbedrägerier och annan välfärdsbrottslighet.