Socialingenjörshögern vill reformera invandrarna – inte stoppa invandringen

Regeringen har beslutat att verka för att kusingifte och giftermål mellan andra nära släktingar ska förbjudas. Ett förslag remitteras nu till Lagrådet. “Skyddet för framför allt kvinnor och flickor som lever i en hederskontext måste stärkas i både den straffrättsliga och civilrättsliga lagstiftningen” enligt justitieminister Gunnar Strömmer. Notera ordet “måste”. Varför då kan man undra? Sverige klarade sig utmärkt utan sådan lagstiftning tidigare.

Högerregeringen har med nio månader kvar till valet sysselsatt sig mer med åtgärder av olika slag riktade mot invandrare, än att verkligen stoppa invandringen. Socialingenjörshögern. Det är tydligen det svenska folkets uppgift att reformera barbarerna. Nu och för all framtid. 

Först släppte Reinfeldt in dem. Sen föresatte sig Kristersson att reformera muselmanerna så att de verkligen ska lyckas i det nya landet. Läs “konkurrera ut ursprungsbefolkningen”. 

En kvinna på Folkbokföringsregistret hos Skatteverket lärde mig detta: Det enda släktskap hos invandrare som automatiskt registreras är de mellan äkta makar respektive det mellan föräldrar och barn. Ett syskonpar som invandrar i vuxen ålder får endast sitt släktskap registrerat om de ansöker om det och i den processen måste släktskapet styrkas med handlingar från hemlandet. Några få länder är undantagna det sistnämnda kravet. Ett är Somalia, som under decennier saknade folkbokföring och därmed inte utfärdade personbevis och liknande dokument. 

Det här är ett missförhållande. Inte för att kusingifte kan gå under radarn efter det kommande förbudet, utan för att klanstrukturer endast blir partiellt synliga i folkbokföringsregistret. Det gör det svårt eller omöjligt att upptäcka jäv, nepotism eller klanorganiserad brottslighet i vissa fall. 

Om man nu vill vara duktig socialingenjör å hedersdrabbade invandrarkvinnors vägnar, varför åtgärdar man inte denna registerbrist?

Frågan är retorisk och naiv. En folkräkning har efterfrågats i snart två decennier. Ingenting har hänt och för högerregeringen verkar frågan stendöd. Ockhams rakkniv ger svaret: man vill inte ha en folkräkning. 

Vill man inte ha en folkräkning, vad bryr man sig då om oregistrerade släktskap? 

Den politiska makten är sysselsatt med att mata väljarkåren med det den tror väljarkåren kommer att belöna på valdagen, inte det som gör strategisk skillnad till svenskarnas fördel.

—

Omslagsbildens källa och villkor