Svenska kyrkan firar offrande av värnlösa barn till Molok

Något märkligt dök upp i flödet. En facebook-postning från Svenska kyrkan i Malmö som firar rätten till barnamord, se omslagsbild. Texten lyder:

Idag, torsdag den 16 april, bär vi svart som en markering. Thursdays in Black handlar om rätten till kroppslig integritet och att stå emot våld och förtryck i alla dess former. Det är en global kampanj som påminner oss om att rätten att bestämma över sin egen kropp aldrig får tas för given.

På vår Gränslandsscen den 22 april lyfter vi detta i praktiken då samtalet ”Aborträtten kan aldrig tas för given” arrangeras.

Samtalet tar avstamp i 50 år med fri abort i Sverige, men också i en samtid där aborträtten utmanas i flera delar av världen. Genom Malin Claussons och Sandra Pandevskis arbete, och 50 berättelser från hela Sverige, synliggörs vad aborträtten faktiskt betyder i människors liv, från lättnad till sorg, från val till omständigheter.

Thursdays in Black påminner oss om varför dessa samtal behövs: rätten till sin kropp, sin berättelse och sitt liv måste försvaras, varje dag, i varje rum.

Välkommen på onsdag den 22 april klockan 18:00 i S:t Johannes kyrka.

Bibeln och Jesus har en hel del att säga om barnamord. Det är faktiskt ett återkommande tema, med tydliga varningar och konsekvenser.

En av de tidigaste berättelserna handlar om hur Egyptens kung (farao) avlivade alla gossebarn. Moses gömdes i vassen och överlevde, fostrades av faraos dotter i palatset som “Prinsen av Egypten”.

En annan berättelse handlar om när Israels folk befriats från slaveriet i Egypten och efter 400 års väntan äntligen ska inta det förlovade landet, det som Abraham en gång fick löfte om. Gud förklarar att de, det utvalda folket, visserligen är ett ondskefullt och “hårdnackat folk”, men ska ändå få landet eftersom de som bor där just nu är ännu ondskefullare: De offrar nämligen sina egna barn till avguden Molok! Gud befaller därför israeliterna att utplåna allt levande i landet. Och varnar dem: Om de en dag börjar offra sina barn kommer han kalla på andra folk för att fördriva israeliterna med svärd på samma sätt. Han sa också att han visste att de i framtiden trots varningen kommer göra det.

Tänk att du har en uppgift: Du skall icke döda dina egna barn. Hur svårt kan det vara? Väldigt svårt tydligen. Både för dem och för oss. Med tiden skulle Assyrierna, Babylonierna och slutligen romarna få uppdraget att fördriva israeliterna från det förlovade landet.

En tredje berättelse handlar om hur Jesus familj flyr till Egypten när kung Herodes avlivar alla gossebarn för att undanröja hotet av en konkurrerande judakonung. Svenska kyrkan högtidlighåller den händelsen den 28 december varje år som “Värnlösa barns dag”. Det hette förr “Menlösa barns dag”, vilket vi på den tiden tyckte var ett lite komiskt namn.

Jesus själv förklarar att det vore bättre för den som förleder “dessa små” att bli sänkt i havet med en kvarnsten om halsen än att möta sitt rättvisa och eviga straff.

Bibelns syn på barn och dem som skadar dessa värnlösa små är alltså rätt så tydlig. Tro’t eller ej, men Svenska kyrkan brukade predika Bibeln och Jesus och hade då samma inställning. Sedan tog ideologer och kvinnopräster över. Barnen blev offerkött på ideologernas avgudars altare.

Historiens dom över folk som misshandlar, aborterar, dödar och offrar sina barn är tydlig. Fallande födelsetal, utbyte mot främmande folk och undergång tycks vara regel snarare än undantag. Vill vi överleva måste vi vara bättre än Svenska kyrkan.