Utredning: Färre barn kan stärka finanserna kortsiktigt men öka risker på sikt

Ekonomi. Lägre barnafödande kan på kort sikt stärka de offentliga finanserna men på längre sikt försvaga skattebasen och öka pressen på välfärden. Det hävdas i den sjätte skriften från den utredning som analyserar hur demografiska förändringar påverkar Sveriges offentliga finanser.

Analysen visar att färre barn tillfälligt kan minska kostnaderna för barnomsorg, utbildning och andra offentliga tjänster riktade till barn och unga. Därför kan det offentliga sparandet förbättras under en period, särskilt i kommunsektorn. Samtidigt varnar utredningen för att denna förbättring till stor del är bokföringsmässig och kan sammanfalla med lägre tillväxt och svagare ekonomisk aktivitet.

På längre sikt förändras bilden när mindre årskullar når arbetsför ålder. Då minskar arbetskraften, skattebasen försvagas och försörjningskvoten stiger när andelen äldre ökar. Regionerna bedöms drabbas särskilt hårt eftersom sjukvårdskostnaderna ökar samtidigt som intäkterna är beroende av arbetsinkomster.

Utredningen menar att barn och unga bör ses som en investering i framtida arbetskraft, humankapital och ekonomisk bärkraft. Strategiska satsningar på ungas etablering, familjebildning och arbetskraftsdeltagande lyfts fram som viktiga för långsiktigt hållbara offentliga finanser.