Jag vill bo i ett tolerant samhälle som tillåter människor att vara goda. Ett sådan samhälle har råd att låta Ellinor Grimmark att arbeta som barnmorska utan att behöva medverka vid aborter.
Men det vill inte Sverige. Trots barnmorskebrist har svenska staten och alla dess hjälpfackliga organisationer kraftsamlat för att slänga ut Ellinor från sitt yrke och nu senast uppnådde man målet att inte låta Europadomstolen pröva ärendet. Det är småaktigt och intolerant.
Vad som är gott kommer människorna ha olika uppfattning om, men i mitt toleranta samhälle ser vi värdet i att ge våra medmänniskor möjlighet att leva efter sin bild av vad som är rätt, gott och riktigt – så länge konsekvenserna inte blir, för, negativa för omgivningen.
Har konsekvenserna blivit för negativa för omgivningen i det här fallet? Ellinor Grimmark vill bli barnmorska. Hon vill hjälpa barn till värden, men hennes uppfattning om vad som är gott gör att hon inte kan förmå sig till att medverka till abort. Det är en uppfattning som inte delas av majoriteten människor i dag i Sverige, men den är ändå vanlig. I vissa länder tycker de flesta så och jag tror att de flesta med öppet sinne – även i Sverige – kan se att abortfrågan är moraliskt svår.
Att släcka liv vid livets slut är en annan svår fråga. Det sker passivt vid våra sjukhus idag och de flesta tycker att omständigheter finns då det är rätt, men det får ännu inte ske aktivt i Sverige. Att släcka liv vid livets början är i dag tillåtet under vissa omständigheter. Aborten ska göras på rätt sätt och i rätt tid. Om alltför många veckor har passerats, så är det inte tillåtet. De flesta inser att gränsen inte är självklar. För vissa är den svår att sätta vid en viss tidpunkt, till exempel vecka 22, för andra är den svår att sätta överhuvudtaget.
Vi har i dag ett samhälle som tillåter abort, men det måste inte innebära att alla måste hålla med om att det också är moraliskt rätt. I ett tolerant samhälle är det i sin ordning att tycka olika. I det samhälle som jag vill bo i tillåter vi Ellinor att leva sin dröm och bli barnmorska utan att behöva gå emot sitt samvete – om det är möjligt. Och det är det i de allra flesta fall. Så länge sjukhusen är tillräckligt stora har vi råd att låta några barnmorskor låta bli att utföra abort av samvetsskäl. Det blir kanske något mer administration, men det går.
Om det finns väldigt många Ellinor på en viss avdelning, så får man avböja att anställa fler just där. Det behöver inte betyda att ingen Ellinor kan anställas någonstans.
Allt behöver inte vara svart eller vitt. Att hindra människor som inte kan utföra abort att verka som barnmorskor, utifrån argumentet att det inte skulle fungera om alla barnmorskor vägrade, är onödigt begränsande. Alla barnmorskor vägrar ju inte abort. Om alla barnmorskor vägrade abort så kanske det borde vara en tankeställare, men så är inte fallet.
Jag hoppas att vi kan lära oss något av detta och skapa ett mer tolerant samhälle som ser värdet i att människor får försöka göra det som de uppfattar som rätt och att vi inte i onödan bygger in regler som hindrar det goda från att verka.
