onsdag, januari 26, 2022
HemPolitikArise AB - Över en miljon i förlust per vindkraftverk

Arise AB – Över en miljon i förlust per vindkraftverk

Som avdankad finansanalytiker – aktiv under internetbubblan kring år 2000 – har jag länge funderat över vad som driver det miljöfientliga vindkraftsvansinnet. Varför är kinesiska bolag här och exploaterar svensk vildmark? Varför finansierar BlackRock skövlingen av vår nordiska natur? Och varför tillåter svenska lokalpolitiker att deras invånare och närmiljö terroriseras av muller från vibrerande väderkvarnar?

Man inser lätt att vindkraft är ekonomiskt olönsam och energimässigt vansinnig, när det finns effektiva och stabila alternativ som kärnkraft och vattenkraft. Min första tanke var att här måste finnas någon subvention som kompenserar och gör dem lönsamma. Elcertifikaten har använts för att omfördela pengar från kärnkraft till vindkraft. De har bidragit till att ”bevisa” att kärnkraft är olönsam och därmed till att kärnkraft har lagts ner. Har måhända certifikaten lyckats göra vindkraften konstgjort lönsam?

Varför Sverige och Norden är intressant ur vindkraftsynpunkt framgår av den här kartläggningen från Danmarks Tekniske Universitet. Om du bor i röda eller lila områden löper du stor risk att få väderkvarnar till grannar.

Källa: Arise AB, Årsredovisning 2017

Elcertifikatens tid är över nu; vindkraften måste stå på egna ben. Låt oss se hur det går för dem rent ekonomiskt. Som studieobjekt väljer vi Arise AB. I styrelsen finner vi föga förvånande Maud Olofsson, tidigare ledare för Centern, ett parti som en gång i tiden värnade svensk landsbygd. Vem kunde vara mer lämplig i styrelsen för ett vindkraftsbolag än Maud Olofsson, en av Sveriges affärsmässigt odugligaste politiker, som redan slösat bort åtskilliga skattemiljarder på vansinniga energiaffärer.

Enligt Arise årsredovisningar omsatte bolaget 130 och 454 miljoner under 2020 respektive 2019. Det ledde till förluster på 108 och 235 miljoner under respektive år. Företaget bedriver flera verksamheter. Förutom att de äger tio egna vindkraftsparker i södra Sverige med totalt 65 snurror tillhandahåller de också förvaltning av andras anläggningar, samt prospektering och utveckling av nya anläggningar för andras räkning. För att klura ut hur lönsam vindkraftsel är fokuserar vi enbart på den egna elproduktionen. Allt annat rensar vi bort. I årsredovisningarnas noter hittar man det finstilta. Med hjälp av not 2 (Intäkter) och 3 (Segmentsrapportering) kan vi ställa upp följande.

Källa: Arise AB, årsredovisningar 2016-2020

Det är tydligt att elproduktionen från Arise vindkraftsanläggningar var en ren förlustaffär 2016-2020. Inget tyder på att 2021 var bättre – årsredovisning för 2021 kommer ut i mars. För att 2020 ens skulle uppnått breakeven hade snittpriset på el behövt vara 480 kronor istället för 203, det vill säga 2,4 gånger så högt. För att ge en rimlig avkastning på investeringen hade det behövt vara ännu högre.

Detaljer för den intresserade: Observera att bolaget rapporterar intäkter inklusive elcertifikat, men de är bortrensade från raden Såld el i tabellen eftersom certifikat är en artificiell subvention som nu är borta. Rörelsekostnader är hänförliga enbart till vindkraftsproduktion. Avskrivningar är den ursprungliga totala investeringen i vindkraften fördelat per år över kraftverkens uppskattade livslängd. Under 2020 gjorde man en översyn och kom fram till livslängden nog blir 30 år istället för 25, vilket gjorde att man kunde minska avskrivningarna en aning; det mildrade förlusten med cirka 5 miljoner. Finansnetto är kostnaden för räntor. Resultat före skatt är stadigt negativt. Bolaget meddelar att ”Beaktat koncernens skattemässiga underskottsavdrag och avskrivningsmöjligheter är bedömningen att ingen betald bolagsskatt kommer att redovisas under de närmaste åren.”

Arise är ett svart hål. Vindkraftsbranschen är inte guld och gröna skogar utan en svart bubbla. Av ovanstående analys att döma lever branschen inte längre på direkta subventioner som elcertifikat utan på drömmar, lån och aktiekapital. Precis som många gjorde under internetbubblan. I en korrumperad tid som vår, med artificiellt låga centralbanksräntor kring nollstrecket, söker penningflödet upp de mest vansinniga projekt och driver upp dem i orimliga värderingar. År 2000 var det världsomvälvande kalsongförsäljning online à la boo.com. Tjugo år senare är det vindkraft, ”fossilfritt stål”, batteritillverkning och ”gröna banklån”. Alla hus som byggs på sand måste till slut falla. Måtte det ske snart för vår livsmiljös skull.

Idag står Arise aktie i ca 50 kronor. Om jag vore finansanalytiker skulle jag rekommendera SÄLJ med målkurs 3 kronor. Målkursen grundas på den låga risken att elpriserna stiger rejält de närmaste åren, samt att värdet av företagets övriga verksamheter är ungefär noll. Nu är jag bara en enkel folkungaskribent så jag avstår att utfärda rekommendation, men nästa gång du åker förbi en vindsnurra kan du skänka en tanke åt att den inte drivs av vind utan av drömmar och 1-2 miljoner pensionskronor per år.

Klaus Bernpaintner
Halv upplänning, halv bayrare, hel civilingenjör och ekonom. Älskar naturen, släktforskning, min plats på jorden. Drivs av nyfikenhet och längtan efter frihet. Söker ständigt nya pusselbitar för att förstå tillvaron. Måste tvångsmässigt dela nya upptäckter med min omvärld. I ständig opposition mot det falska, onda, och fula - sökandes det sanna, det goda och det sköna. [email protected]
Från skribenten

9 KOMMENTARER

  1. Mycket bra skrivet och den ständiga häxan M.O dyker upp som gubben i lådan, styrelseuppdrag och höga positioner som belöning för att hon förskingrade 100 tals miljoner på NUON affären

  2. Hej,
    TACK för den sakliga, pedagogiska upplägget, det är som uppfriskande svalt källvatten i den intellektuella torkan i debattklimatet skapad av allehanda flum och allmän ignorans.

    Jag ville bara dela en personlig intryck från 80-talet som har viss anknytning till dagens allmänna tillstånd i den politiska debatten.

    Som nykomling i landet, läste jag då tidningar som Expressen, Aftonbladet – idag skulle jag förneka det. Då visste jag inte bättre – dessutom genom ”allätandet” utvecklade jag språket trodde jag naivt.
    Nåväl – jag minns än idag skarpt ett reklaminslag i tidningens bakre sektion, stor som etiketten på en tändsticksask – visserligen fanns där många likadant suspekta, obskyra annonser där men just den tog priset i mina ögon då.

    Annonsen erbjöd en svart box för den miljömedvetna elkonsumenten. Man pluggade in den i väggkontakten och boxens inre kände av när ”strömmen” kommer från smutsiga KKV och då kopplades försörjningen om till ren kraftkälla. Ridå.

    Minns inte texten ordagrant men innehållet var ju häpnadsväckande. Tyvärr fanns inte mobiltelefon med kamera då – så bildbevis finns ej längre. Det skulle kanske gå att med oerhörd möda spana/forska fram annonsen ur kvällsblaskans arkiv.
    Innehållet slog mig med häpnad (jag var ju ganska färskt utexaminerad MscEE) så textens innehåll var iögonfallande stötande samt verkade vara bondfångeri i högsta graden. Som det var ju 🙂
    Dessvärre tycks folkets medvetande ha stagnerat på samma nivå – för den stora allmänheten accepterar kapitalförstöring i giga-mått genom stoppade KKV därmed hissnande elpriser – och andra energipriser också (drivmedel, gas) som minst sagt oroväckande för landets framtid – inte minst som industriland.
    Kan detta vara så att vi bevittnar början av en smärtsam omvandling till postindustriellt samhälle?

  3. Mycket intressant. Lär aldrig rapporteras i statsstödd media. Lägger dock ut artikeln i mitt Twitter och Facebookflöde.

  4. Tack för en mycket intressant och avslöjande artikel. Några mil bort från mitt hem ligger Markbygden som kommer att ha 1 200 vindkraftverk när det är klart.
    Hur kommer livet bli för oss människor och djur då?
    Sorgligt sorgligt är det😭

  5. Långt innan vindkraftverken är totalt slutkörda är det dags att byta växellåda (efter ca 15 år )
    Finns det intresse och pengar för detta kan man undra?
    Och när vindkraft eran är slut så står dom där med läckande generatorer, vem vill betala för rivning borttransport och deposition. Då och faller dom till marken och blir liggande. Betongfundamenten täcks så så småningom av ett lager jord som ogräs och sly kan växa i. Tack Miljöpartiet.

  6. Mycket intressant med tanke på dagens ”konsensus”. Ursäkta gärna min lättja, men hur ser det ut med de andra vindkraftsbolagen? Är de alla såhär illa ute?

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här