fredag, mars 29, 2024
HemKulturPåsken är frihetens och tacksamhetens högtid

Påsken är frihetens och tacksamhetens högtid

I Första och Andra mosebok berättas om hur Israels tolv söner flyttade med sina familjer till Egypten när det blev hungersnöd i deras hemland, Kanaans land. Efter några hundra år hade Israels folk växt och blivit synnerligen talrika. På Gamla Testamentets tid hade Värdegrunden inte fördunklat folks sinnen ännu. Därför insåg Farao att ett stort främmande folk inom nationens gränser, med främmande värderingar, religion och intressen var ett potentiellt hot mot nationen. Han bestämde sig därför att förslava dem och ålägga dem mycket tunga dagsverken. På det sättet skulle de hållas för svaga för att ställa till problem för honom.

2 Mos 1:9 Farao sade till sitt folk: ”Se, Israels barns folk har blivit för stort och mäktigt för oss. 10 Nu ska vi gå klokt till väga med dem. Annars kanske de förökar sig ännu mer, och om det blir krig kan de gå samman med våra fiender och föra krig mot oss och sedan ge sig av från landet.” 11 Därför satte man arbetsledare över dem och plågade dem med tvångsarbete. De byggde förrådsstäderna Pitom och Raamses åt farao. 12 Men ju mer man plågade dem, desto mer förökade de sig och desto mer spred de ut sig, så att man kände fruktan för Israels barn. 13 Egyptierna tvingade israeliterna att arbeta som slavar. 14 De gjorde livet svårt för dem genom hårt arbete med murbruk och tegel och med allt arbete på fälten, med alla slags arbeten som de tvingade dem att utföra.

Eftersom israeliterna nu förökade sig ännu mer bestämde sig Farao för att alla nyfödda pojkar bland israeliterna skulle dödas. Abort var ännu inte uppfunnet annars hade Farao istället kunnat hålla ner födelsetalen genom att bjuda Israels barn på obligatorisk skattesubventionerad sexualupplysning och abortpropaganda. För att undvika döden gömdes den nyfödde Moses i vassen, men han hittades ironiskt nog av Faraos dotter som tog hem honom till palatset och närde en israelit vid sin barm.

Moses visste att han var israelit och när han växte upp såg han hur hans folk plågades. En dag fick han ett gudomligt uppdrag att befria sitt folk. Farao ville inte släppa sina slavar frivilligt och Moses var tvungen att utsätta Egypten för tio plågor, varav den sista var att allt förstfött av hankön bland människor och boskap skulle dö såvida man inte målade sina dörrposter med blod. Egyptierna kände inte till detta trick och allt förstfött hos dem dog, även Faraos äldste son, medan israeliterna bevarades. Efter detta befallde Farao att israeliterna skulle ut ur landet.

Till minne av befrielsen ur slaveriet inrättade Gud påsken och befallde att den skulle firas årligen.

2 Mos 12:24 Detta ska ni hålla. Det ska vara en stadga för dig och dina barn för evigt. 25 Och när ni kommer in i det land som Herren ska ge er, som han har sagt, ska ni fira denna gudstjänst. 26 När era barn frågar er: Vad betyder den här gudstjänsten? 27 ska ni svara: Det är ett påskoffer åt Herren, för han gick förbi Israels barns hus i Egypten. När han slog egyptierna skonade han våra hus.”

Påsken instiftades alltså som en högtid för att folket skulle minnas befrielsen ur slaveriet, och för att förmedla detta till nästa generation så att även den skulle känna tacksamhet. Påsken instiftades inte bara som en trevlig högtid att komma tillsammans utan som befallning med det allra största allvar och hot om folkets undergång om den inte högtidlighölls.

Tacksamhet för förfäder, deras strävanden, och för Guds gåvor är civilisationsbevarande. Denna nationsbevarande princip går igen i budordet att ”Hedra din fader och din moder för att du må länge leva i det land som Gud vill ge dig”. Att vanhedra våra förfäder, ignorera deras samlade visdom koncentrerad till ärvda normer är det bästa receptet för att snabbt köra en nation i botten (se Sverige).

Firade israeliterna påsken som de blivit befallda? Nej. Hundratals år senare när folket varit i krig och invaderats och stod inför sin undergång hittade man under en renovering av templet de gamla påskföreskrifterna. Kungen läste med förskräckelse, befallde att landet omedelbart skulle rensas på avgudar, moralisk uppryckning genomföras och påsk firas som aldrig förr. Tyvärr var det för sent för att rädda nationen, men kungen fick för sitt försök löfte att han skulle få dö i fred innan landet invaderades och folket återigen förslavades, denna gång under babylonierna.

Hundratals år senare föds Jesus. Vid detta lag är judarna den enda återstående stammen av de ursprungliga tolv. De är ännu förslavade men nu under Romarriket. De hoppas på en ny Moses som kan befria dem ur slaveriet och en ny kung David som kan återupprätta deras en gång så stolta imperium. En vacker påsk på 30-talet intar Jesus huvudstaden ridandes på en åsna. Han är visserligen av Davids släkt, en ”Davids son”, men de judiska ledarna anser det helt orimligt att han skulle kunna vara deras utlovade räddare, den smorde, deras Messias.

Jesus budskap var dock också ett frihets- och tacksamhetsbudskap. Friheten från döden, tacksamheten för livet och det kommande eviga livet. Det är på detta budskap som den europeiska civilisationen har byggts, världens mest framstående civilisation både andligt och materiellt. Även under vår förkristna tid var påsken en högtid då livets återkomst firades.

När du målar ditt påskägg skänk då dina förfäder en tanke av tacksamhet för det bekväma liv deras hårda arbete har möjliggjort för dig. Hedra dem genom att försöka lära dig något av dem. Och tacka Gud för att du fått växa upp i ett land med kristna värderingar. Om tillräckligt många av oss anstränger oss att i tacksamhet återta vår gudagivna frihet kan vi ännu rädda landet.

Klaus Bernpaintner
Klaus Bernpaintner
Halv upplänning, halv bayrare, hel civilingenjör och ekonom. Älskar naturen, släktforskning, min plats på jorden. Drivs av nyfikenhet och längtan efter frihet. Söker ständigt nya pusselbitar för att förstå tillvaron. Måste tvångsmässigt dela nya upptäckter med min omvärld. I ständig opposition mot det falska, onda, och fula - sökandes det sanna, det goda och det sköna. [email protected]
Från skribenten

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här