De senaste dagarna har det återigen stormat kring RFSU/RFSLs pedofila aktiviteter och deras intresse för andras barn. Sexualiseringen av barn är dock inget nytt för dessa organisationer utan löper som en röd tråd genom deras förflutna. I ett större perspektiv har sexualundervisning och uppmuntran till perversioner alltid varit ett redskap i marxistens verktygslåda för att lösa upp folk och nationer.
RFSU grundades redan år 1933 av syndikalisten Elise Ottesen-Jensen. Organisationens målsättning var redan från början fria aborter och har sedan dess rönt otaliga kontroverser i allt från pedofili till barnpornografiskt material i föreningens utbildningsmaterial för skolbarn. Ett exempel var 2011 när RFSU tillsammans med UR gjorde en uppmärksammad sexfilm som porträtterade barn i sexuell kontext. Sexfilmen polisanmäldes och ärendet togs till justitiekanslern. I anmälan kunde man läsa:
”SVT har på kanal 1 visat animerade bilder av två underåriga personer som har sex och utför sexuella handlingar på varandra, detta med tanke på handling och målgrupp som är elever på högstadiet”
Exemplet är talande då det är just barn i grundskoleålder som är huvudsaklig målgrupp för RFSU/RFSL. Det är just i den åldern människan är som lättast att manipulera, det korrelerar också väldigt väl med puberteten som gör att unga börjar utforska sin sexualitet. Föreningens täta band till RFSL gör inte saken mindre problematisk då RFSLs historia kantats av många pedofilskandaler sedan starten 1950. Redan 1983 skickades ett sexualpolitiskt uttalande till justitiedepartementet som var direkt positivt till pedofili. I skrivelsen som var författad av bl.a pedofillobyisten Kjell Rindar kunde man läsa formuleringar som ”Vem är förbrytaren? Pedofilen skänker ömhet och kärlek … Pedofilen är inte sjuk …”.
År 1991 diskuterades på föreningens årsstämma huruvida man skulle starta en underavdelning för pedofiler, den motionen röstades ner. Dock avslöjades det samma år att ”pedofila arbetsgruppen” hade en postboxadress som gick till RFSLs huvudkontor. Ett år senare skriver RFSL-profilen Samme Hallbeck i förbundstidningen att två tredjedelar av alla homosexuella män vill ha sex med barn.
I slutet av 1990-talet berättade dokumentärfilmaren Pål Hollender i en artikel i Göteborgs-posten att höga företrädare för RFSL aktivt arbetade för att legalisera pedofili, men att man gjorde det genom subversiva medel, snarare än att öppet lyfta frågan som man menade att den allmänna opinionen inte var redo för ännu. RFSLs ordförande Kjell Rindar uttryckte förbundets tydliga agenda för Hollender.
”Jag tycker att det vore bra om man hade ett klimat som möjliggjorde att det fortfarande fanns en pedofil arbetsgrupp som förde fram de här argumenten helt öppet. Jag tror inte att det går i dag. Jag tror att man måste vänta och låta tiden gå tills det lugnat sig”
RFSU Malmö drev med medel från Allmänna arvsfonden åren 2009-2011 ett projekt med syfte att initiera samtal om barns sexualitet i förskolans personalgrupper. Dessa samtal skulle leda till en mer positiv bild av barns sexualitet, såväl barnens frågor och barnens lekar med sexuella inslag. I förbundets tidning OTTAR menade man att det är viktigt att ”vara positivt inställd och uppmuntra barns sexuella lekar”.
Vid sidan av förbunden RFSU och RFSLs fascination för barns sexualitet finns det ytterligare en röd tråd som är utmärkande för det utbildningsmaterial som påtvingas svenska grundskolebarn. Det är det ”inkluderande sexet” som med ingående illustrationer visualiserar avancerat och perverterat sex. Ett talande exempel är skriften Sex och Trans som gavs ut av RFSU och RFSL (2015) och har hamnat på tapeten i dagarna igen. Skriften finansierades helt av Allmänna arvsfonden och delas ut gratis till svenska grundskolor.
Att barnen är huvudmålgrupp för dessa subversiva organisationer är inte särskilt konstigt. I sin statligt sanktionerade särställning och med ett de facto monopol i sexualfrågor har man full tillgång till grundskolornas undervisning. Det i kombination med barns formbara sinnen gör att RFSU/RFSL obehindrat kan andligen förgifta en hel generation svenska barn. Eftersom skolan är hårt centralstyrd blir det svårt att som skola eller enskild lärare välja bort den officiella sexualideologin. Lärare som opponerar sig riskerar både kollegors förakt och reprimander från arbetsgivaren.
Moralisk subversion av detta slag hade inte setts med blida ögon i sockenskolan. Där hade föräldrarna koll på vad som försiggick, man visste var läraren bodde. Och på den tiden hade till och med staten ett intresse av att skapa ett starkt och livskraftigt folk.
