Demokratispaningar

Den senaste tiden har skänkt möjligheter till spaningar rörande svensk demokrati. Spaningar som förskräcker. 

Statsminister Magdalena Andersson anser att folkomröstning om Nato-medlemskap är en dålig idé. Frågan lämpar sig inte, anser hon. Sekretessbelagda uppgifter kan inte debatteras öppet, heter det. 

Dessa stolliga åsikter levererar en statsminister vars försvarsminister för mindre än ett halvår sedan lovade dyrt och heligt, att så länge han var försvarsminister så skulle ingen process för Nato-medlemskapsansökan inledas. 

Magdalena Andersson är inte rädd för resultatet i en eventuell folkomröstning. Väljarna är redan snabbindoktrinerade nog att i majoritet rösta ja. I efterdyningarna av corona, var det enkelt att få hysterikerna att anamma en ny enda vägens politik. 

Hon är rädd för debatten som en folkomröstning medför. Att hennes partis slemma kappvänderi ska luftas offentligt. 

TV4:s politiske kommentator Marcus Oscarsson släppte nyligen intressant information på sin blogg om det franska valet. En detalj som flimrade förbi i en i övrigt banal text, som på vanligt vis kryddats med politiskt korrekta markeringar mot den som utmanar etablissemanget (”Marine Le Pen är högernationalist och putinist”).

Meningen löd: ”Som underlag inför valdagen har alla registrerade väljare fått brev på posten med alla officiella kandidaters valplattform och lika många valsedlar.”

Tack Marcus Oscarsson, då vet vi nu det. Fransmännen får hemskickat såväl politiska plattformar som valsedlar. I Sverige får vi inte ens hemskickat information om vilka partier som är valbara på valdagen, än mindre valsedlar, trots att Valmyndigheten skickar ut röstkort (som inte fyller någon som helst funktion). Ja, valsedlar ska partierna själva distribuera till 6000 vallokaler. 

Undrar hur en fransman skulle betrakta svensk demokrati?

Dagens Samhälle är en tidning som riktar sig till politiker och högre tjänstemän i kommuner och regioner. Enligt Wikipedia är tidningen, som utkommer på papper 38 gånger per år, en ”debattplattform för de mest brännande frågorna i offentlig sektor”.

Nyligen publicerades där en debattartikel av forskare från den ideella föreningen SNS, med rubriken ”Ge fullmäktige makt säga nej till folkomröstningar”. Man menar att när folkomröstningar – som i Sverige endast är rådgivande – hålls och fullmäktige inte följer utslaget, så försvagas demokratin. 

Deras argument måste alltså vara att demokratin stärks när fullmäktige ges möjlighet att med enkel majoritet säga nej till folkomröstningar väckta genom folkinitiativ. En korkad väljare som jag själv, kan nog tycka att det vore ett alternativ med beslutande folkomröstningar och andra åtgärder som kan hålla politikerfrälset i herrans tukt och förmaning. 

Jag skriver med flit att deras argument måste vara så, ty jag har faktiskt inte läst deras debattext. Den är nämligen gömd bakom en betalvägg och de där 38 numren kostar 3500 kr/år att prenumerera på. 92 kr/st. 

Debatten i de där ”brännande frågorna” sker alltså i en trängre krets politiker och offentliga tjänstemän, som helt distansierat sig från folket. Och prenumerationerna lär betalas av skattepengar.

Vem äger förresten Dagens Samhälle? Fram tills november 2019 var det SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Idag är det Bonnier. 

Javisst, Bonnier. 

Prenumeranter och annonsörer räcker tydligen inte för Dagens Samhälle. Tidningen beviljades 1,2 miljoner kr i redaktionsstöd år 2021. 

En fråga sysselsätter mig allt oftare i tanken: hur ska jag skydda mig själv och mina närmaste från svensk påstådd deomkrati och dess konekvenser?