måndag, oktober 18, 2021
HemOpinionFolkstyrets brister: vilka är egentligen valbara?

Folkstyrets brister: vilka är egentligen valbara?

Jag uppmärksammas i en kommentar på Facebook att Hägerstens församling har skickat ut ett informationsblad till hushållen i församlingen. Bladet har underrubriken ”Information om kyrkovalet och presentation av nomineringsgrupperna”. När jag läser infobladet ser jag att nomineringsgrupperna (”partierna”) som ställer upp i valet till kyrkofullmäktige i Hägersten presenteras utförligt. En sida per nomineringsgrupp med partinamnet väl synligt. 

Det är bara det att ingenstans framgår det tydligt att i valet till stiftet och kyrkomötet (”kyrkans riksdag”) finns det många fler nomineringsgrupper att rösta på. En oinsatt eller oerfaren väljare får intrycket att de presenterade grupperna är de partier som ställer upp i kyrkovalet – på alla tre nivåer. Det är ett bedrägligt agerande av valansvariga på församlingen.

Nyfiken på om infobladet är ett samordnat utskick från Sveriges samtliga församlingar, ringer jag till Svenska kyrkans kansli i Uppsala och blir kopplad till ”väljarservice”. Kvinnan som svarar hänvisar till församlingen i Hägersten. Jag säger henne följande: ”…om Hägersten skickar ut en sammanställning på vika nomineringsgrupper som finns i kyrkofullmäktigevalet där, varför skickar då inte Svenska kyrkan centralt ut en förteckning över nomineringsgrupperna i valet till kyrkomötet, t.ex. tillsammans med röstkortet? Det finns ju inte heller någon sådan förteckning i val- och röstningslokalerna. Hur ska nya eller oerfarna väljare veta vilka nomineringsgrupper som finns i de olika valen?”.

Hon svarar:

”I Sverige lägger vi stort ansvar på den enskilde individen [att ta reda på vilka partier man kan rösta på]”

Så här fungerar det även i riksdagsvalet. När du som väljare får röstkortet tillskickat dig från Valmyndigheten, åtföljs det inte av en förteckning över vilka partier som ställer upp i riksdagsvalet. När du kliver in i vallokalen finns inte heller där en tydlig förteckning över vilka val som faktiskt kan göras. Det enda som finns är en hög med valsedlar. 

Tror du att den där högen med valsedlar är det normala sättet att rösta i världen, så tror du fel. Pew Research Center skriver:

”Votes are cast by manually marking ballots in 209 of the 227 countries and territories for which the ACE Electoral Knowledge Network has data. In some places, voters make their selection by placing a symbol – such as an X, cross or checkmark – on a paper ballot that contains the entire list of candidates and/or parties. In a few countries, including Israel and Mali, voters select a ballot for a particular political party, put the ballot in an envelope and then deposit the envelope in a ballot box.”

Det flesta europeiska länder använder sig av ett system med en för partierna gemensam valsedel. Vanligast är att samtliga partier återfinns på den valsedeln, men det finns även den finska varianten: valsedeln är helt neutral och väljaren röstar genom att skriva en kandidats nummer i en stor cirkel. Numret tas från en förteckning över kandidater med tillhörande partitillhörighet. 

Någon garanti för att valsedlar för alla partier finns på plats i en svensk vallokal, lämnas inte. Endast de etablerade partierna är garanterade valsedelnärvaro genom valnämndens försorg. Alla andra måste distribuera valsedlarna till vallokalerna själva, om inte valnämnden i kommunen beslutat annorlunda. Endast 20% av kommunerna beslutade annorlunda i EU-valet 2019. Ett nytt parti eller existerande litet parti behövde för egen maskin distribuera valsedlar till 5000 vallokaler. Tillträde för avlämning ges först samtidigt som lokalerna öppnar för väljarna. 

Alltså: Inget utskick till väljarna före valet om vilka partier som ställer upp i valet. Inget anslag i vallokalerna om vilka partier som är valbara. Ingen gemensam valsedel på vilken alla partiernas namn finns med. Ingen garanti att samtliga partier har valsedlar på plats.

En bisarr konsekvens av ovan är detta: Partiet Nyans kommer förmodligen inte kunna distribuera valsedlar till alla vallokaler i valet 2022. Samtidigt är folkutbytet drivet så långt att partiet har potentiella väljare i snart nog varje tätort i riket. En somalisk analfabet i en avlägsen tätort med 5 år i landet och nyvunnet medborgarskap, kan alltså endast rösta på Partiet Nyans genom att skriva partiets namn på en blank valsedel. Det sker i mångkultursivrarnas förlovade land och insikten måste vara att eliminering av konkurrens trumfar storvulna ord om demokrati. (Medborgarskapet skulle förstås inte ha delats ut och ingen rösträtt givits, men det är en annan diskussion).

Jämför nu (social)demokratins valsystem med valfri ideell förening i civilsamhället. Där påannonseras en nomineringsprocess inför årsmötet. I två kallelser meddelas sedan medlemmarna var och när årsmötet hålls, samt vilka medlemmar som är valbara till olika förtroendeuppdrag. Ja, denna ideella förening kan vara en politiskt parti – där gör man just så.

I partierna lägger man sålunda inte stort ansvar på medlemmarna att utröna vilka medlemmar som är valbara till förtroendeuppdrag. Det ansvaret är förbehållet väljarboskapen.

Har du haft en idealiserad bild av det svenska valsystemet, så är det dags att vakna. Det är en smutsig konstruktion.

Från skribenten

LÄMNA ETT SVAR

Fyll i din kommentar!
Fyll i ditt namn här