måndag, maj 27, 2024
HemPolitikKommunen - en bra idé som förstördes, del 1

Kommunen – en bra idé som förstördes, del 1

Visste du att du inte är invånare i en kommun? Du är med kommunallagens ord medlem. Man förstår att kommunen på något sätt antingen delar ursprung med föreningen eller har givits föreningskaraktär av riksdagen i sen tid. Att det finns ett sådant samband stärks av andra liknelser mellan kommun och förening. Precis som att medlemmarna i en större förening väljer årsmötesombud, väljer de röstberättigade kommunmedlemmarna – väljarna – ledamöter till kommunfullmäktige. Stora föreningar kan liknas vid representativ demokrati.

Efter att vi väljare gått till val i september vart fjärde år, sammanträder de nya fullmäktigeledamöterna. De väljer då en valberedning bland sig. Valberedningen arbetar sedan under hösten med att ta fram förslag på ledamöter till kommunstyrelse, nämnder och övriga förtroendeuppdrag, inklusive ordförande, vice ordförande och i förekommande fall andre vice ordförande. Valresultatet i det proportionerliga val Sverige praktiserar ligger till grund för hur uppdragen fördelas mellan partierna. Skulle valberedningen få för sig att frångå valresultatet i sitt förslag, hotar Lagen om proportionerliga val. Den ger (förenklat) förfördelade partier möjlighet att tvinga fram ett valförfarande som garanterar en utifrån valresultatet ”rättvis” fördelning av förtroendeuppdragen. 

På valårets sista fullmäktigesammanträde väljs kommunmedlemmar till förtroendeuppdragen. Oftast antas valberedningens förslag. Ibland uppstår dramatik och det blir avsteg från förslaget. En del av de valda är fullmäktigeledamöter, andra är det inte. Som i fallet föreningen väljs en styrelse med tillhörande ordförande, samt revisorer. Jämför med en bostadsrättsförening, ideell förening eller aktiebolag.

Kommunen är alltså en gemenskap av föreningskaraktär. Du blir medlem genom att bli folkbokförd inom kommunens geografiska område. Därmed erhåller du rättigheter och skyldigheter. Den senare är att betala inkomstskatt till kommunen. Medlemsavgiften är alltså individuellt satt genom en procentsats på din inkomst.

Jo, det är en medlemsavgift. Kommunen får endast beskatta inkomst. Därutöver får kommunen ta ut avgifter, men endast för specifika tillhandahållna tjänster. När riksdagen under regeringen Reinfeldt ersatte den statliga fastighetsskatten med en kommunal fastighetsavgift begick de våld på svensk lag – fastighetsavgiften är beskattning och ingenting annat.

Som begrepp infördes kommunen 1863 och ersatte då socknarna. Antalet kommuner var knappt 2500 på en befolkning om ca 4 miljoner. I snitt 1600 invånare per kommun. 

Även före allmän och lika rösträtts införande 1921 hade kommunerna ett fullmäktige. Det ersatte socknarnas stämmor. (Jämför föreningars årsstämmor). Fullmäktige valdes på andra sätt än idag. Annorlunda uttryckt: rösträtten var inte allmän eller lika, utan villkorad och viktad mot hur mycket skatt väljaren betalade. Den som lade mer pengar i potten hade mer att säga till om hur potten skulle användas. Idag kallas det odemokratiskt och framställs som något klandervärt. 

Notera då att i en ekonomisk förening är det oftast självklart att röstetalet hos medlemmarna viktas mot andelstalet. I ett aktiebolag bestäms röstetalet av ägda antal aktier. Att vikta bestämmande och inflytande mot ekonomisk andel, är alltså en princip vi fortfarande anser självklar i en rad sammanhang och rätteligen så. 

När de första valen med allmän och lika rösträtt hölls 1921 fanns det fortfarande en viss begränsning. Med dagens synsätt var inte rösträtten allmän. Succesivt avskaffades de begränsningar som fanns. Faktum är att i Sverige hade kvinnor allmän rösträtt innan män. Först 1922 togs kravet på genomförd värnplikt för män bort. 1937 gavs fängelseinterner rösträtt. 1945 avskaffades krav på ekonomisk vandel och därmed fick både de som försörjdes av det allmänna och personer försatta i konkurs rösträtt. 

Idag är alltså mördare med och utser lagstiftarna. Socialbidragsfall påverkar kommunstyret och därmed skattens storlek. Kommunmedlemmar försatta i personlig konkurs har inflytande över kommunens budget. Detta anses vara framsteg. 

Kronan på verket infördes 1989. Begreppet omyndigförklarad avskaffades. Därmed gavs rösträtt även till människor försatta i permanent psykotiska, senila eller vansinniga tillstånd. 

Den här texten handlar inte om rösträtten som sådan, men kommunernas utveckling kan inte redovisas utan att kommunmedlemmarnas inflytande avhandlas. Vi konstaterar: utvecklingen har gått från att vandel, storleken på inbetald skatt och ekonomisk skötsamhet hos kommunmedlemmen har villkorat rösträtten och bestämt röstetalet – till att endast ett ålderskrav består (myndighetsåldern). 

Det är när man kombinerar den utvecklingen med hur storleken på kommunerna har förändrats, som det demokratiska baggböleriet blir tydligt. Om detta berättas i del 2 av denna text. 

Från skribenten

1 KOMMENTAR

  1. ”Notera det lilla antalet ledamöter, frånvaron av flådigt kommunpalats och fruktkorgar. Det gick ändå.”

    Allt man behöver inse. Sammanfattat i två meningar.

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här