onsdag, april 24, 2024
HemPolitikKriget mot rasismen

Kriget mot rasismen

Efter 11 septermber 2001 lanserade George W Bush kriget mot terrorismen – the war on terror. Under de efterföljande 20 åren bedrev USA krig direkt eller indirekt i flera MENA-länder. Hundratusentals människor dog till följd av detta eller av konsekvenser av påförda sanktioner. 

Migrantströmmarna som skapades släppte Sveriges omdömeslösa godhetspiltar till rikspolitiker in i landet och gav livslång försörjning. Det tål att påminnas om att beslutet att ge syrier automatisk PUT fattades av en tjänsteman på Migrationsverket – Mikael Ribbenvik – inte långt före att Obama skulle besöka Fredrik Reinfeldt. Amerikansk utrikespolitik har varit en katastrof för Sverige. 

Ribbenvik var då operativ chef på Migrationsverket. Idag är han dess generaldirekör. Överkucku för kolonisationen av Sverige.

11 september räckte inte i sig för att Bush skulle kunna släppa loss krigsmaskineriet. Det behövdes mer: massförstörelsevapen. En målad kuliss till de åtgärder man ville genomföra. Rädsla hos väljarkåren möjliggjorde militärt ingripande politik. Så fick man geopolitiska mål inom räckhåll, under förespegling om något helt annat. 

Den här textens rubrik är en travesti på the war on terror. Den socialdemokratiska regeringen är nämligen fullt upptagen med att måla sin egen kuliss. Trots att Sverige i varje internationell undersökning visar sig vara ett av världens minst rasistiska länder, så har S gjort det till en av sina viktigaste frågor att ”bekämpa rasismen”.  

Syftet är att ta invandringspolitikens belackare och förvandla dem inte bara till moraliskt klandervärda individer, utan till något farligt: resterande delen av befolkningen ska bli rädda. 

Är du inte med oss, är du mot oss – sa Bush. Socialdemokraterna demoniserar kritikerna av den egna politiken och saluför sedan sig själva som ett skydd. Vi, de anständiga, och dom, de klandervärda och farliga.

Hur gör man då för att förvandla världens minst rasistiska land till ett samhälle där det stora flertalet väljare ska rädas de blodtörstiga rasisterna? Svar: man städslar sina egna myndigheter som kulissmålare. 

Nedan följer dekret från regeringen det senaste dryga året. Kom ihåg att som man frågar får man svar. Om regeringen säger åt en myndiget att utreda förekomsten av rasism inom område x och ger ett tilläggsanslag om y kr för detta, så kommer myndigheten givetvis att finna rasism där och påtala behovet av ytterligare tilläggsanslag för ännu mer kartläggning. Orden som följer i kursiv text är tagna direkt från regeringens hemsida:

03 november 2021

Regeringen ger Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att ta fram en rapport som visar på de ekonomiska livsvillkoren för personer som löper särskild risk att utsättas för rasism. Rapporten ska ge ökad kunskap om hur de ekonomiska livsvillkoren för personer med utomeuropeisk bakgrund som har bott en längre tid i Sverige ser ut och eventuellt skiljer sig från livsvillkoren för personer med svensk bakgrund.

03 november 2021

Regeringen ger Polismyndigheten i uppdrag att öka kännedomen om och användningen av det informationsmaterial som myndigheten tagit fram som en del i Polismuseets utställning Vi & Dom – om hatbrott.

03 november 2021

Regeringen har beslutat att öka stödet till verksamheter som motverkar eller förebygger rasism och liknande former av intolerans som kan ta sig uttryck i exempelvis afrofobi, antisemitism, antiziganism, islamofobi och rasism mot samer. Stödet ökas med 3 miljoner kronor under 2021.

27 oktober 2021

Diskrimineringsombudsmannen (DO) får i uppdrag att öka kunskapen om förekomsten av diskriminering som har samband med religion eller annan trosuppfattning och hur den samspelar med diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet. I detta ingår också att öka kunskapen om hur sådan diskriminering tar sig uttryck och påverkar människors livsvillkor och möjligheter i livet. Inom ramen för uppdraget ska diskriminering av judar och muslimer särskilt belysas.

21 oktober 2021

Parlamentarisk kommitté ska utreda kriminalisering av förnekande av Förintelsen.

Samhället har ett ansvar att föra kunskap om Förintelsen och andra folkmord vidare för att förhindra att något liknande händer igen. Regeringen tillsätter därför en parla­mentariskt samman­satt kommitté som bland annat ska ta ställ­ning till om det bör införas ett särskilt straff­ansvar för förnekande av Förintelsen.

14 oktober 2021

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) får i uppdrag att kartlägga förekomsten av olika former av rasism i digitala miljöer.

13 oktober 2021

Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) får i uppdrag att fortsatt öka kunskapen om säkerhet för moskéer och muslimska församlingar och om utsattheten för islamofobi och hatbrott på lokal, regional och nationell nivå i relation till dessa verksamheter.

13 oktober 2021

Regeringen ger Forum för levande historia i uppdrag att genomföra insatser för att öka kunskapen om Sveriges deltagande i den transatlantiska slavhandeln och slaveriet.

23 september 2021

Regeringen ger Brottsoffermyndigheten i uppdrag att genomföra en informationsinsats mot näthat. Insatsens syfte är att förebygga och motverka förekomsten av näthat i det demokratiska samtalet, samt bidra till att stödja dem som riskerar att drabbas av näthat.

08 juni 2021

Den 19 maj bjöd jämställdhetsminister Märta Stenevi in till samråd om afrofobi. Syftet med mötet var att skapa en bredare och fördjupad kunskap om afrosvenskars utsatthet för rasism och hatbrott idag.

30 april 2021

Statens medieråd får i uppdrag att identifiera och sammanställa metoder för att motverka rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott på nätet bland barn och unga.

10 februari 2021

Den 10 februari bjöd utbildningsminister Anna Ekström, energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman och jämställdhetsminister Märta Stenevi in till ett dialogmöte om antisemitism och andra former av rasism och hat på sociala plattformar. Syftet med mötet var att få en tydligare problembild kring förekomsten och hanteringen av hat och hot i sociala medier, till exempel antisemitiskt innehåll.

17 december 2020

Sverige ska vara ett land fritt från rasism och hatbrott. Regeringen ger därför Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att göra en fördjupad studie av afrofobiska hatbrott.

Svennehoran och den munkissade svenska tonårskillen omfattas förstås inte av omsorgen ovan. Där blir det ingen kartläggning. 

Åtgärderna som sådana, är egentligen inte heller det intressanta. De kan på sin höjd kritiseras för att vara slöseri med skattemedel och inkonsekventa och selektiva i sitt själva urval. Nej, det intressanta kommer i nästa steg: när de hemska rasisterna ska stoppas. 

Mer cancel culture, mer övervakning, mer frihetsinskränkande åtgärder och inte minst fler mutor till förment ideella organisationer. Det kommer, var så säker. För att förstå varför, ska man beakta den politiska kostnaden för S om samhällshaverierna deras politik skapat får luftas offentligt i skarpa ordalag. Den kostnaden är mycket hög. För hög.

Det får aldrig, aldrig någonsin bli tal om någon typ av vitbok om invandringspolitiken.

Från skribenten

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här