tisdag, november 29, 2022
HemPolitikPervers syn på vad som är civilsamhälle

Pervers syn på vad som är civilsamhälle

Nyligen släppte SCB en statistikrapport om civilsamhället (Det civila samhället 2020 -satelliträkenskaper). Där redogörs för antal organisationer, vad dessa bidrar med i samhällsekonomin, hur många förvärvsarbetande denna sektor organiserar, m.m. För den oinvigde kan statistiken framstå som intressant, i så motto att den ger en bild just av civilsamhället som annars vore svår att få till del.

Problemet är att det civilsamhälle som SCB beskriver borde sättas inom citationstecken; ”civilsamhället”. Ty gräver man ned sig i rapporten så träder bilden fram av ett ”civilsamhälle” som närmast är en pervers avart av vad det borde vara. Decennier av socialdemokratiskt styre har skapat organisationer som har en skattefinansierad bidragskanyl rakt in i armvecket och där sedan de spastiska rörelser missbruket ger upphov till i kroppen, mäts som någon typ av ”ideell aktivitet”. 

Ibland händer det att jag och min granne efter ett skyfall behöver laga vår gemensamma väg. Jag har jaktkamrater med vilka jag jagar hare. Vi möts någorlunda organiserat och har trevligt i lag. Hunden som används köptes som valp av en hobbyuppfödare. Det här är enkla exempel ur mitt liv på vad det verkliga civilsamhällets grund består av. Människor som träffas i ett socialt sammanhang – inom ett hushåll eller flera hushåll emellan – för att nå gemensamt uppsatta mål och utföra någon typ av oavlönat arbete. Ja, oavlönat i pekuniär bemärkelse. Utan lön men inte utan belöning. 

SCB beskriver något helt annat. Myndigheten har kategoriserat ”civilsamhället” på ett sådant sätt att siffrorna över pengaflöden blir förvirrande. Svenska kyrkan tas med, vilket lyfter snittet på hur hög andel av civilsamhällets intäkter som kommer från de egna medlemmarna. Det är sant att Svenska kyrkan organiserar försvinnande lite ideellt arbete. Sant är även att organisationen är ett udda exempel på en sådan i civilsamhället som nästan uteslutande lever på medlemmarnas avgifter. 

Arbetslöshetskassor anses vara en del av civilsamhället och tas med i statistiken. Dessa tar dock emot enorma belopp från staten. År 2020 närmade sig summan 25 miljarder kr. (Du trodde väl inte att det var a-kassornas medlemsavgifter som betalade arbetslöshetsersättningen till arbetstagarna?).

De här två aparta exemplen gör att man måste betrakta sifferuppgifter om helheten i SCB:s civilsamhälle med försiktighet. 

Dessutom måste man ha klart för sig att verksamheter som inte på något sätt finansieras ideellt (medlemsavgifter), ändå tas med i säcken med civila organisationer. Sålunda finns de politiska partierna med i SCB:s rapport. Visst, det må vara så att det finns partier som helt bygger sin verksamhet på medlemsavgifter och donationer – men de återfinns inte i riksdagen eller kommunfullmäktige. Timbro har i en rapport slagit fast att år 2010 var det samlade skattefinansierade stödet till partierna 1,2 miljarder kr. Intäkter från medlemsavgifter och donationer understiger 100 miljoner kr (kanske med förbehållet att LO:s stöd till S får summan att ligga en bit däröver).

(SCB redovisar betydligt lägre bidragssummor till partierna. Man verkar missa stödet till riksdagsgrupperna, diverse andra stöd på statlig nivå, samt underredovisar det regionala partistödet). 

Av rapporten framgår att filmstöd utbetalas om 549 miljoner kr. Allmänt kulturarbete ror hem 724 miljoner kr. Bidrag till lärarlöner ges med 686 miljoner kr – vad har det med civilsamhälle att skaffa? Ja, maxtaxa i förskola får vara med på ett hörn med 189 miljoner kr.

Här kan också betraktas skojeriet som sker under Folkbildningsrådets vakande öga och tar fysisk form i studieförbunden. 4,4 miljarder kr skickas till studieförbund, folkhögskolor och annat som kan sorteras under rubriken ”Bidrag till folkbildningen”. Bättre vore folkförvillande. 

Lika mycket – 4,4 miljarder kr – ges till biståndsverksamhet. Det kan nog vara svårt att få ihop för många läsare. Det är dock rätt enkelt. Biståndsmyndigheten Sida skänker bort upp emot (eller över) 10% av anslagen till ”ideella föreningar” i Sverige. Sålunda är Sida den enskilt största finansiären av Olof Palme Internationella Center, RFSL, RFSU och Svenska Naturskyddsföreningen.

Jämte Sida är Tillväxtverket och MUCF två myndigheter som lämnar ifrån sig rejält med bidrag till ”civilsamhället” och då till projekt/föreningar som alltmer kommit att agera politiskt. Alla tre dessa myndigheter har myndighetschefer med en tidigare socialdemomratisk politisk karriär eller anställningar i regeringskansliet under en S-regering bakom sig. Alla tre är också kvinnor.

Totalt tryckte offentlig sektor via stat, region och kommun in makalösa 65 miljarder kr i ”civilsamhället” år 2020. 

Är du med i en organisation som uppbär noll kr i bidrag? Var du en av de få som deltog på bostadsrättsföreningens eller samfällighetens städdag? Är du inne på andra vändan i den bidragsfria skytteklubbens styrelse? 

Då kan du räta lite på ryggen.

Från skribenten

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här