måndag, oktober 18, 2021
HemPolitikSkatt - maktöverföring och den oupplysta medborgaren

Skatt – maktöverföring och den oupplysta medborgaren

Det finns flera goda argument för att ett samhälle bör ha låga skatter. Man kan diskutera vad ”låg skatt” är, men den diskussionen duckar jag för och nöjer mig med att utbrista: betydligt lägre än idag!

Två sådana vanligt förekommande argument är att det är moraliskt fel att konfiskera medborgarnas ekonomiska medel, respektive att lägre skatter ger en bättre fungerande samhällsekonomi. I det senare fallet brukar särskilt skatten på arbete nämnas. Med höga inkomstskatter, höga arbetsgivaravgifter och hög moms på tjänster, blir utväxlingen absurd mellan hur många timmar en löntagare måste arbeta för att köpa en annan persons tjänster. En yngre kvinna i hemtjänsten måste arbeta i runda slängar 5 timmar – under kontorstid – för att köpa en timma av en snickare. 

Mindre vanliga är de två argument jag låter den här texten handla om: maktöverföring och skapandet av den oupplyste medborgaren. 

Styrande politikers makt är fiskalt grundad. Det spelar ingen som helst roll hur förankrat deras styre är i demokratiskt avseende eller hur stort förtroende de åtnjuter hos såväl folket som statstjänstemännen; har de inte ekonomiska medel, kan de inte utöva sin makt. I ett modernt samhälle är skatt ett nödvändigt (men inte tillräckligt) villkor för politisk makt. Och desto mer skatt politikerna håvar in, desto mer makt överförs från medborgarna till dem. 

Utan högskattesamhället hade massinvandringen aldrig kunnat sjösättas. Vi lär oss genom detta att politiker bör hållas i ekonomisk herrans tukt och förmaning av folket. Då förstår folkets representanter att visa omdöme i hanteringen av samma folks inbetalda skatter. Då upprätthålls förmågan att i en värld med begränsade resurser göra adekvata prioriteringar. 

Högskattesamhället leder istället till vårdslöshet och omstörtande samhällsexperiment. Med tiden präglas gjorda prioriteringar av inkonsekvens, såväl i moraliskt som ekonomiskt avseende. Offentlig sektor erbjuder skattesubventionerad snoppborttagning, samtidigt som man förbjuder kupering av hundar i veterinärs regi i privat sektor.   

Höga skatter går, åtminstone ett tag, armkrok med en omfattande flora av offentligt producerade tjänster. Det här döljer kostnader för det stora folkflertalet. Många delar nog erfarenheten av att ha hamnat i diskussion med någon som sover den stora sossesömnen, där denne far ut i tirader om hur fantastiskt det är med fri eller gratis sjukvård. Någon sådan sjukvård finns förstås inte – folket har arbetat och skattat för sjukvårdens produktion. Däremot finns en uppsjö oupplysta medborgare, som inte har någon koll på varken offentlig sektors intäkter eller utgifter. Det enda koncept de förstår är hur mycket det blir insatt på kontot av arbetsgivare eller bidragsförsörjare. 

(Ja, armkrok ett tag. Den sämsta av världar kan med tiden infinna sig. Kanske till och med är dömd att bli verklighet. Det samhälle där skatten är hög och samtidigt de offentliga tjänsterna få och illa fungerande. Alternativt produceras många men helt fel tjänster. HBTQ-certifiering, någon? SFI?)

Överföringen av ekonomisk makt från folket till politiker, respektive skapandet av den oupplysta medborgaren, är mekanismer som existerar i ett symbiotiskt förhållande. Politikerna vill ha oupplysta väljare som garanterar att minst 50% enkelt kan luras, duperas och bedras. Så sannolikhetsmaximeras det fortsatta maktinnehavet. Och de 50% som skulle prestera sämst i ett friare samhälle, där skatterna är lägre och politikerna har mindre makt, lånar sig villigt till att bli just lurade, duperade och bedragna. 

Demokratin i högskattesamhället får på det sättet karaktären av en dumskallarnas sammansvärjning. 

Från skribenten

1 KOMMENTAR

  1. Min Farsa kunde med sin lön på slutet av 60-talet försörja familj med fru och två barn i en lägenhet i stan , trots det så räckte lönen även till landställe , bil och båt + en två veckors semesterresa varje år . Skatten var ju förstås betydligt lägre på den tiden .
    Morsan var hemmafru precis som flera andra mammor . De hade koll på varandras barn och vad som hände i kvarteret för övrigt . Det var ett otroligt tryggt samhälle .

LÄMNA ETT SVAR

Fyll i din kommentar!
Fyll i ditt namn här