fredag, juli 23, 2021
HemPolitikStaten som rovkapitalist

Staten som rovkapitalist

För ett par år sedan bestämde jag mig för att besöka alla Sveriges 30 nationalparker. Nyligen bockade jag av nr 8 och 9. Nationalparken Stora sjöfallet har fått sitt namn från vattenfallet vid sjön Kårtetjaure. Det var fint, men knappast stort. Så läser man följande på Wikipedia om Suorvadammen:

”Allt vatten från Akkajaure leds nu genom kraftverket, vilket ursprungligen motsvarade 97 % av tillföringen i Kårtjejaure (194 m³/s). Medelvattenföringen är idag runt 6 m³/s, och oftast har vattenfallet karaktären av en större bäck, snarare än den ursprungliga älv som flödade där.”

Kort och gott: Efter statens stympning av naturreservatet går numera bara 3 procent av ursprungsflödet över fallet! Resten går genom tunnlar och turbiner i underjorden. Poängen med den demokratiska staten sägs ju vara att den gör det möjligt för folk att ta vara på större intressen än rent monetära. Men det visar sig att den trots allt högtidligt prat inte är mer sentimental än den ”rovkapitalism” den påstår sig skydda oss ifrån. Staten ger och staten tar; ovärdeliga naturområden är inte fredade när den vill maximera profit.

Vidare: ”Det område som dammen och fördämningen tagit i anspråk ingick ursprungligen i Stora Sjöfallets nationalpark, inrättad 1909. Men inte ens nationalparker utgjorde något hinder för dåtidens vattenkraftsutbyggnad. För att kunna exploatera det stora sjösystemet i Stora Sjöfallets nationalpark bröt riksdagen år 1919 helt enkelt ut detta område ur nationalparken. Dessförinnan menade Vetenskapsakademien, som ansvarade för tillsynen av landets nationalparker, att en uppdämning allvarligt skulle skada parken, men motsatte sig ändå inte en exploatering eftersom de nationalekonomiska vinsterna bedömdes bli så stora.”

Se även det liknande ödeläggelsen av Harsprånget och andra forsar. I alla dessa fall kör man fullständigt över dem som bor på platsen och dränker bostäder och mark som brukats i generationer.

Föreställ dig de ”nationalekonomiska vinsterna” som kan frigöras när EU slutligen skaffat sig bestämmanderätt över Europas naturresurser i miljövårdens namn. Då ligger Storforsen risigt till.

En bättre garant för skydd av högre värden är att de som bor och verkar på en plats också äger den fullt ut och säger åt centralmakten att högtidligen fara och flyga.

Klaus Bernpaintner
Halv upplänning, halv bayrare, hel civilingenjör och ekonom. Älskar naturen, släktforskning, min plats på jorden. Söker ständigt nya pusselbitar för att förstå tillvaron. Drivs av nyfikenhet och längtan efter frihet. Kan inte låta bli att dela nyvunna insikter i tal och skrift. I ständig opposition mot det falska, det onda, det fula - på jakt efter det sanna, det goda, det sköna. [email protected]
Från skribenten

LÄMNA ETT SVAR

Fyll i din kommentar!
Fyll i ditt namn här