tisdag, augusti 9, 2022
HemPolitikSvensk demokrati - sämre variant av föreningens medlemsstyre

Svensk demokrati – sämre variant av föreningens medlemsstyre

Den som varit med i fler än en ideell eller ekonomisk förening, kan ha noterat att stadgarna följer en och samma struktur i frågor om hur föreningen styrs och hur ledningen tillsätts. Det ska finnas en styrelse med en ordförande och vice ordförande. Medlemmarna väljer dessa personer, eller ombud för medlemmarna om föreningen är stor. En valberedning lägger fram förslag på namn att välja, men medlemmarna kan även nominera utanför det förslaget. Revisorer ska utses. O.s.v.

Det här gäller från jaktskytteföreningar till bostadsrättsföreningar till politiska partier. Man inser att här finns ett gemensamt ursprung och eftersom föreningslivets vagga är fackförings- och nykterhetsrörelsen, samt det frikyrkliga, torde det vara där urstadgarna värktes fram under andra halvan av 1800-talet. 

Föreningslivets demokratiska ansats föregår sålunda föreningen Sveriges införande av demokrati (1921).

Läser man kommunallagen så inser man att här finns ett släktskap med föreningslivet. Väljarna väljer fullmäktigeledamöterna som i någon mening kan betraktas som medlemmarna i en förening. Ty fullmäktige väljer sedan en kommunstyrelse, valberedning och revisorer. Man väljer även en ordförande i fullmäktige, som närmast kan liknas vid föreningslivets årsmötesordförande. Varje fullmäktigesammanträde är vad årsmöte eller extrastämma är för föreningslivet. 

Ovan är förstås amatörens framställning. En historiker på området, eller statsvetare, skulle säkerligen lägga fram saken annorlunda. Jag vill dock gärna tro att jag inte är helt fel ute i min framställning. 

Låt oss nu jämföra den idéella föreningens årsmöte med det svenska riksdagsvalet. Har den svenska demokratin – där alla ska med, på känt socialdemokratiskt manér – utvecklats förbi föreningslivets variant på medlemsstyre? (Jmf folkstyre = demokrati).

För att göra jämförelsen extra intressant, kan vi tänka oss att föreningen i fråga är ett politiskt parti. Kanske rent av en av socialdemokraternas arbetarkommuner. Inför årsmötet ska kandidater till ny styrelse och andra förtroendeuppdrag i arbetarkommunen nomineras. Det finns säkerligen formalia som ska uppfyllas av kandidaterna. Kallelse skickas ut till medlemmarna och där framgår tydligt vilka medlemmar som är valbara till vilka förtroendeuppdrag. Kallelsen anger också tid och plats för årsmötet. 

Medlemmarna röstar på årsmötet sedan fram en ny styrelse och övriga förtroendeuppdrag. Man kan uttrycka det som att hela förfarandet är ett rent personvalssystem med fullständigt rättvis behandling av de valbara kandidaterna.

I riksdagsvalet motsvaras dessa kandidater av partier, inte personer. Det är partierna som sätter sin kandidatlista på valsedeln och även om vi väljare tillåts kryssa en person och därmed påverka valsedelns rangordning, kan det inte på något vis jämföras med ett rent personvalssystem. 

Inför riksdagsvalet skickas också en kallelse ut. Det innehåller röstkort och på detta finns information om vilken vallokal man tillhör och dess öppettider. Någon information om vilka partier som ställer upp i valet och därmed är valbara, bifogas märkligt nog inte. 

Ännu märkligare är att i vallokalen saknas det anslag med information om vilka partier som är valbara. När föreningen har årsmöte så anslås naturligtvis vilka personer som är valbara inför varje val av förtroendeuppdrag. Det enda som finns i vallokalen är en hoper valsedlar och den visar inte alls alla partier. Partier utanför riksdagen måste för egen maskin distribuera valsedlar till vallokalerna, såvida kommunens valnämnd inte beslutat att hjälpa till med detta. Över 80% av kommunerna erbjöd inte denna tjänst i EU-valet 2019. Det medförde att små och nya partier för egen maskin var tvungna att distribuera valsedlar till över 5000 vallokaler. Tillträde ges inte förrän vallokalen öppnar kl 8 på valdagens morgon. 

Medlemsstyret, som ärvt från det föreningslivets ursprung som föregår demokratins införande med flera decennier, står alltså på en mer rättvis grund än folkstyret som det manifesteras idag, hundra år efter dess införande. Din lokala biodlarförening är med stor sannolikhet en mer demokratisk affär än vad de svenska valen någonsin har varit.

Sverige behöver bli medlemsstyrt.

Från skribenten

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här