Vad är skolans uppgift? Frågan är inte trivial. Låt oss resonera.
Det finns inget universellt skolbehov. Skolan är varken en naturlag eller något som samhället måste arrangera kollektivt för sin överlevnad. Naturfolk har ingen skola likt vår och de har ändå som folk överlevt intill denna dag.
Att det främjar samhällets framgång att erbjuda eller tvinga skolgång på uppväxande individer kan vara sant. Skolan går dock inte att betrakta skiljd ifrån det samhällssystem den verkar i. Varje skolsystems existens i varje samhällssystem motiveras av samma samhällssystems förespråkare.
Ska skolan skapa goda medborgare? Ja, självklart säger den partiboksinnehavande kinesiske politikern. Goda kinesiska medborgare som är lojala mot parti, nation och samhälle. I den ordningen.
Ja, självklart säger även en svensk riksdagsledamot. Skillnaden mot det kinesiska sammanhanget är att kravspecifikationen på “god medborgare” är annorlunda.
Skolan ska alltså inte endast lära eleverna att läsa, skriva, räkna och ge dem en viss grad av allmänbildning nödvändig för att dels möjliggöra fortsatta studier, dels ge en grund för individen att lyckas i sitt ekonomiska liv (med andra ord; klara av att försörja sig). Den ska även forma individen på andra områden.
Skolpliktens införande 1842 beskrivs på Wikipedia närmast som att en upplyst maktelit skulle förbarmat sig över allmogen och företagit sig att utbilda dess barn. Kanske var det så. Tydligen var läsning inte ett ämne under den första tiden med skolplikt. Eleverna förväntades ha lärt sig läsa hemma. Man kan undra vad den tidiga folkskolan undervisade eleverna i?
Säkert är att parallellt med industrialiseringens fortskridande och utbredning så infann sig fördelar med en arbetarklass som hade viss läsförståelse, kunde räkna och kunde klockan. Arbetet på fabrik krävde en annan uppfattning av tiden, än den som var gängse i jordbruket. Att förstå enkla skriftliga instruktioner, kunna göra enkla skriftliga noteringar och inte minst vara räknekunnig, är alla färdigheter som har sin plats på en fabrik.
De fanns alltså ett rationellt ekonomiskt skäl för den styrande klassen, tillika ägarna till (host) produktionsmedlen, att utbilda arbetarungarna.
I den mån folkskolan på 1800-talet föresatte sig att göra goda medborgare av allmogens barn, så hade den inte monopol på uppgiften. Kyrkan arbetade parallellt och förmodligen i samklang med folkskolan.
Politiska partier har egna trossatser: ideologier. Dessa sammanfattas i partiprogram. De traditionella partierna gör i sina partiprogram anspråk på att “veta” hur samhället bäst organiseras och styrs.
Vad händer med tiden i ett samhälle med skolplikt och ett partistyre där partierna svär vid sina partiprogram? Lockelsen att använda skolan och skolplikten som instrument för att forma medborgare som är predestinerade att lockas av samma partiers partiprogram, blir omöjlig att motstå. Den gode medborgaren röstar rätt.
Vore skolan friare, med ett diversifierat utbud och inte underkastat en totalitär läroplan, så hade undervisningens innehåll varit helt annorlunda. Få föräldrar skulle betala för att få sina barn undervisade i ämnen som genusvidskepelse, sexualförvirring och grundkurs i socialdemokrati – finge de själva välja.
Vi är vana vid att politikerna leker med våra surt förvärvade pengar och att de då förfar med dem omdömeslöst. Man måste förstå att samma omdömeslöshet präglar den skola de med tvång påför våra barn.
I det följande presenteras ett antal citat från skolans värld. Källhänvisning anges och kommentar lämnas. Lite enkla fakta presenteras också. Kom ihåg: detta är vad skolplikten perverterats till.
Första kapitlet i Skollagen (mina fetningar):
“Syftet med utbildningen inom skolväsendet
4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.”
Två paragrafer som har mer med politik än kunskap att göra.
Första punkten i kursplanen för samhällskunskap på lågstadiet (ja, det finns en sådan):
“Migration inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.”
Första punkten i kursplanen för samhällskunskap 3, 100 poäng (gymnasiet):
“Globalisering och dess betydelse utifrån ett demokratiskt, ekonomiskt och politiskt perspektiv samt för individer, grupper och nationer. Analys av utmaningar som individen, nationen och jorden står inför i en globaliserad värld.”
I ämnet sociologi på gymnasiet ingår kursen “Etnicitet och kulturmöten, 100 poäng”. Centralt innehåll är (ordagrant från Skolverket):
-
- Svenska kulturer och kulturmöten i ett globaliserat och mångkulturellt samhälle.
- Innebörden i begreppen kultur, etnicitet, nationalitet och religion.
- Migration, dess bakgrund och konsekvenser för människors levnadsförhållanden och delaktighet i samhället.
- Politiska beslut och ställningstaganden i samband med migration.
- Kritisk bearbetning av information från olika källor.
- Aktuella företeelser i dagens mångkulturella samhälle och svensk samhällsdebatt om integrations- och segregationsfrågor.
I kursen “Ungdomskulturer 100 poäng” (även det en gymnasiekurs) så utgörs en av de centrala delarna i kursplanen av detta:
“Skapandet av subkulturer och identiteter med utgångspunkt i genus, etnicitet och klass.”
På Skolverkets hemsida kan man läsa detta:
“Skolbiblioteket kan genom sin verksamhet och mediebestånd vara en betydelsefull resurs i skolans arbete med värdegrund och jämställdhet. Som exempel kan könsstereotypa och normativa läsmönster breddas med hjälp av ett medvetet läsfrämjande.
…Skolbibliotekarien kan bidra till arbetet till exempel genom att…
…samarbeta med elevhälsan i uppbyggnaden av ett bokbestånd på olika teman som exempelvis hbtq, rasism och sexism
…hålla i bokcirklar där böckernas handling diskuteras ur ett värdegrundsperspektiv.”
Dessa exempel är resultatet av ett par timmars förstrött googlande under en tågresa. Det är blott ett skrapande på ytan.
Svensk skola är, och har länge varit, en politisk uppfostringsanstalt. Varken mer eller mindre. Den viktiga skillnaden mellan vår skola och den kinesiska är alltså inte viljan att politiskt forma eleverna, utan det faktum att kineserna ännu klarar av att lära eleverna läsa och räkna.
