måndag, maj 27, 2024
HemPolitikSvenska kyrkan som skövlande kraft

Svenska kyrkan som skövlande kraft

Svenska kyrkan är en betydande markägare genom de s.k. prästlönetillgångarna. Detta begrepp avser kyrkans skog, jordbruksmark, andra fastigheter och kapital. Enligt lag skall dessa förvaltas så att avkastningen bidrar till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse. 

Det låter självklart. Hur skulle man annars göra?

Problemet är detta: Svenska kyrkan är en skövlande kraft. 

Uttrycket skövlande kraft skulle kunna vara en beskrivning utifrån kyrkans självdestruktiva beteende – fortsätter medlemstappet så kommer kyrkan krympa på ett sätt de flesta idag inte kan föreställa sig. Man kommer då tvingas krympa sitt underhållsåtagande. Med andra ord; kyrkor kommer att rivas. 

Jag avser dock här skövlande kraft i en bokstavlig bemärkelse. Svenska kyrkan är en av de institutionella skogsägare som visar minst natur- och kulturhänsyn i sitt skogsbruk. Kanske den värsta av dem alla.

Jag är bosatt lantligt. Vårt hushåll och våra grannar utgör två små fastigheter insprängda på ett runt 800 hektar stort kyrkskifte. Under åratal har jag studerat hur kyrkan förfar med skogen i världsarvet Höga Kusten. Studierna har haft den egna farstukvisten som utgångspunkt. Varje hundpromenad, svampplockningstur och löprunda har visat och påmint om kyrkans oväna behandling av den skapelse de gör anspråk på.

Den här texten medger nu ingen längre förklaring av modernt svenskt skogsbruk. Det får bli en grav förenkling: sådant bruk kan utföras med en viss anständighetens hänsyn eller så kan den hänsynen utelämnas. Kyrkan gör på det senare sättet. 

Det betyder att i momenten slutavverkning, markberedning, plantering, röjning och gallring, så är ofta kyrkan “värst”. Markbereder ofta, gärna och djupt. Planterar monokulturellt. Röjer allt lövuppslag. Resultatet är en skog som inte hållbart kan bära populationer av en rad växter och djur. Sakta utrotning pågår. 

Saken ska inte missförstås. Jag är inte av typen “skydda allt!”. Skog är ekonomi och ekonomi är behövlig. Det går dock att med relativt enkla medel och utan alltför stor negativ påverkan på avkastningen, visa viss hänsyn som ger stora positiva effekter på biologisk mångfald. Det är saker som att lämna en del gamla träd, särskilt lövträd. Ha en högre andel blandskog. Inte avverka biologiskt värdefulla kantzoner mot vattendrag, sjöar och myrar. 

“Biologisk mångfald” är ett uttryck som tyvärr är kapat av en förvirrad miljövänster. Det äger trots det relevans. Ytterst handlar det om frågan “vilket Sverige vill vi ha?”. En trädplantage där mycket av våra förfäders växter och djur försvunnit eller lever som restspillror? Eller en natur där vi håller historiska, kulturella och biologiska värden högt? Nej, det är inte stadsbornas varg jag tänker på (skjut bort den!).

När SCA ägnar sig åt samma skogsbruk som kyrkan, så beror det på att bolagets globalistiska ägarstruktur kräver vinstmaximering. Största ägare är Norges centralbank. SCA äger 4% av all mark i Sverige och innehavet är förlagt uteslutande till rikets övre hälft. (Där har de f.ö. planer på en totalitär vindkraftsutbyggnad, men det är en annan fråga).

Kyrkans drivkraft är däremot svårare att förstå. Idealt skulle kyrkan hålla historiska och kulturella värden högt. Det gör de inte och har visat så i handling om och om igen. Om något är dagens kyrka en kraft där kulturrevolutionen är permanentad och ständigt pågående. Två tredjedelar av de nya prästerna är kvinnor. Regnbågsmattor pryder altargångarna. Äktenskapet har i strid med skriften utvidgats till att gälla samkönade par. 

En rimlig tolkning skulle därför kunna vara att kyrkan saknar moraliska spärrar och sätter vinstmaximeringen före annan hänsyn. 

Så enkelt är det inte. Avkastningen från prästlönetillgångarna är nämligen småsmulor. Senaste räkenskapsåret (2022) var det 600 miljoner kr. I det ingår intäkter från annan fastighetsförvaltning än den som är hänförlig till skogsinnehavet. 

Vad ska den intäkten jämföras med? Kyrkoavgiften. I folkmun “kyrkoskatten”. Den ger Svenska kyrkan 14,5 miljarder kronor från 5,56 miljoner medlemmar. Ungefär 2600 kr per medlem i snitt. Svenska kyrkan är en medlemsfinansierad organisation där intäkterna från prästlönetillgångarna är felräkningspengar.

Jag finner ingen annan förklaring till kyrkans behandling av sin skog än slentrian, likgiltighet och lättja.

Avslutningsvis och på förekommen anledning: Är du inte medlem i Svenska kyrkan och orsaken inte är att du tillhör ett annat samfund, tycker jag att du snarast ska gå med. Varför? Ställ dig själv några kontrollfrågor. Välj vilka utifrån ålder och levnadssituation. Var vill jag begrava mina föräldrar? Var gifte jag mig eller var vill jag gifta mig? Ska mina barn döpas? Var vill jag själv läggas till sista vilan?

Alternativet till kyrkan är Folkets Hus, fotbollslagets klubbhus eller bostadsrättsföreningens träfflokal. 

Dina förfäder har en gång haft en reformert syn på kyrkan. Du kan ha det också. Ring upp kyrkohedern i din församling och fråga – i egenskap av medlem och finansiär av verksamheten – vad f*n de håller ni på med?

Från skribenten

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här