Varning för grundlagsändringar

En allvarlig brist i skolans samhällskunskap är den undermåliga undervisningen om Sveriges grundlagar. Förmodligen är försummelsen avsiktlig eftersom skolan inte brukar lämna någon aspekt av undersåtarnas intellektuella dressyr åt slumpen. De flesta som gått ut skolan tror att grundlagarna är en instruktionsbok för hur man rattar staten Sverige, om de ens kommer ihåg att det finns något som heter grundlag. De kanske också kommer ihåg att ”en grundlag är svårare att ändra” än en vanlig lag, men de vet sällan varför.

Grundlagen skyddar individen från staten

En grundlags uppgift är att bakbinda staten, att stå i vägen för politiken. Stater styrs av människor som ofta suktar efter makt över undersåtarnas liv och har begär efter deras pengar. Därför har stater en naturlig tendens att växa genom ständigt nya lagar och högre skatter. Statens tillväxt sker på bekostnad av undersåtarnas personliga frihet och välstånd. Grundlagens uppgift är att göra det så svårt som möjligt för staten att växa, för att skydda undersåtarnas frihet och egendom.

Innan demokratin bröt ut var konungarnas makt begränsade av ett liknande säkerhetssystem. Kungen fick avlägga konungaförsäkran där han lovade att respektera lagarna, undersåtarnas rättigheter och friheter. Konungaförsäkran, liksom grundlagen, ska fungera som en mur kring staten, inte för att skydda staten utan för att skydda undersåtarna.

Inte ens på riksdagens egen hemsida blir det rätt: Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. Det ska finnas tid för eftertanke och konsekvenserna av en grundlagsändring måste vara extra genomtänkta. Tanken är att skydda demokratin. Riksdagen ska inte kunna fatta förhastade beslut som till exempel begränsar människors fri- och rättigheter.

Nej, tanken är inte att skydda demokratin, utan att skydda undersåten från demokratin. Ett aktuellt exempel är att undersåten just nu behöver skydd mot regeringens lust att införa digital registrering av medicinstatus och i förlängningen kanske tvingande medicinska ingrepp.

Grundlagarna har urholkats

Sverige har fyra grundlagar, varav Regeringsformen från 1974 brukar sägas vara den viktigaste. Den är i alla fall den mest omfattande och klart sämst skrivna. I grundlagstexterna benämns undersåten ofta den enskilde eller var och en, medan staten brukar benämnas det allmänna. Till exempel läser vi i Regeringsformens andra kapitel att

1 § Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad (1) yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor, (2) informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden…

Grundlagen är alltså tänkt att hindra demokratin från att tysta individen, till exempel Anders. Ibland hör man saker som att ”Anders får säga vad han vill till Muhammed eftersom vi har yttrandefrihet enligt grundlagen”. Det är egentligen inte korrekt eftersom grundlagarna ska reglera staten, inte individer. Mer korrekt hade varit att säga att staten inte får hindra Anders att kränka Muhammed eftersom vi har yttrandefrihet i grundlagen.

Tråkigt nog gäller den ovan utlovade yttrandefriheten inte i praktiken eftersom ”det allmänna” i flagrant strid med grundlagen stiftat lagar om hets mot folkgrupp. Numera gäller i praktiken, trots grundlagens förmenta skydd, Yttrandefrihet javisst, men bara så länge ingen blir ledsen eller känner sig hetsad. Den kastrerade yttrandefriheten är ett tydligt exempel på hur tandlös grundlagen i praktiken är som skydd för den enskilde, och hur lite staten bryr sig om att följa grundlagen. Det finns också märkliga exempel på fall där individer blivit dömda för ”grundlagsbrott”. Om Sveriges grundlagar var riktiga grundlagar skulle enbart staten kunna begå grundlagsbrott.

Vi behöver alltså inte gå längre än till Regeringsformens andra kapitel för att se hur oduglig grundlagen har blivit när det gäller att skydda individen mot demokratin. Och det fortsätter sedan rakt igenom. Svenska grundlagar är tragisk läsning. De har utvecklats till en salig röra av självmotsägelser, verbalt snömos och rena värdegrundsfantasier. Grundlagen är inte längre den skyddsmur för individen som den skulle vara. Med alla kryphål för makten liknar den snarare en schweizerost.

En annan intressant observation när man läser Regeringsformen är att antidiskriminering, mångkultur, hudfärgsfrågor, sexuella perversioner, jämställdhet, miljö, ”rätt” till arbete och bostad och ”stridsåtgärder på arbetsmarknaden” kommer långt före den betydligt viktigare rätten till egendom. Rätten till egendom är dessutom tydligt villkorad till statens intressen:

Vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen.

I klartext: Du har rätt till din egendom, så länge demokratin inte vill ha den.

Samma är det med de andra grundlagarna, Tryckfrihetsförordningen (1949) och Yttrandefrihetsgrundlagen (1991). Äkta tryck- och yttrandefrihet kan formuleras i en enda mening: ”Skriv och säg vad du vill, staten får inte hindra dig”. Grundlagstexterna är istället sida upp och sida ner med begränsningar i tryck- och yttrandefrihet.

Trots snömoset bjuder grundlagarna ännu lite motstånd mot en expanderande stat. Googla gärna på ”regeringen vill ändra grundlagen”. Här är några träffar:

• Regeringen föreslår ändring av grundlagen – vill förbjuda deltagande i terrorgrupper (DN, 2021-10-28)
• Annie Lööf vill ändra grundlagen – som skydd mot SD (AB, 2021-08-31)
• Regeringen vill ändra grundlagen – ska ge större befogenheter vid kriser (DI, 2020-12-22)
• Regeringen vill ändra grundlagen för att kunna straffa fler terrorister (Ex, 2019-08-17)
• Sju partier redo ändra grundlagen… så att privatpersoner inte får tillgång till offentliga handlingar, som domar, via databaser (VI, 2018-03-26)

Varje grundlagsändring är på bekostnad av dina rättigheter

Notera att grundlagsändringar tenderar att handla om att ge staten (eller någon staten närstående, som kriminella, transsexuella eller EU) mer befogenheter på bekostnad av undersåtarna och majoritetssamhället. Det händer i stort sett aldrig att en regering vill ändra grundlagarna för att minska statens makt och ge den enskilde mer makt över sitt liv och sin egendom.

Grundlagen är ett besvär för politiker. Den står i vägen för den som vill regera för glatta livet och genomdriva diverse fetischer. Men det är inte ett misstag utan en avsikt. Varje gång du ser en rubrik som lyder ”… vill ändra grundlagen…” så var på din vakt. Det betyder att demokratin har någon av dina få kvarvarande rättigheter i skottgluggen.

Hot går hem

Av historien måste man tyvärr dra slutsatsen att en skriven grundlag är ett hopplöst redskap för att begränsa demokratin i långa loppet. Demokratin kan själv skriva om den, om än det måste göras genom två riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan. Det tar lite tid men är inte svårt eftersom de flesta folkvalda, över partigränserna, tenderar att vara överens om att de behöver mer makt och undersåtarna mindre. Inte ens den amerikanska konstitutionen har lyckats begränsa den federala staten, trots att det är ett betydligt bättre dokument än våra grundlagar. Den har till och med grundlagsskyddat rätten till vapeninnehav som sista utväg för att motverka en expanderande stat. Men även där har staten lyckats införa höga skatter, statlig inblandning i hälsofrågor, ett statligt skolsystem och lyckas bygga upp ett farligt globalt krigsimperium.

Så vad göra? Vi förespråkar en kraftigt decentraliserad samhällsordning och en beväpnad befolkning. När staten fruktar folket råder frihet. När folket fruktar staten råder tyranni. Staten kan endast hållas i schack med hot om våld i självförsvar, inga pappersdokument hjälper. För att detta ska vara praktiskt möjligt måste det vara nära till makten och den får inte ha för mycket resurser och självförsvarsförmåga till sitt förfogande.

Läs gärna grundlagarna själv. Du behöver inte vara rädd eller ha respekt för dem. De har ungefär samma intellektuella nivå och logiska stringens som en medelmåttig gymnasieuppsats. Undantaget är vår äldsta grundlag, Successionsordningen från 1810. Den är kort, koncis, poetisk och ett under av stringens i jämförelse med de övriga pekoralen.